u/sof102030

Ja, titel. Har en snart treåring och en 6-månaders bebis. Snart treåringen gillar att leka och busa runt men har inte tänkt att det varit så högt, men idag fick vi en lapp i brevlådan. Inte underskriven med namn utan bara ”grannen nedanför”.
Gick direkt ner och knackade på och lämnade över mitt nummer så att grannen kan höra av sig nästa gång det låter så vi kan se vad det är för lek som stör så.
Ja. Känns ju inte toppen helt enkelt. Man går runt och tror att man är ganska vanlig och så visar det sig att man kanske är den där familjen som är ”problemet” i huset fast ingen sagt något innan

Edit: kom hem från konserten och hon ropade av glädje när hon såg mig och sen ville hon leka frisör och borsta mitt hår innan läggdags. Ni har rätt i att man inte ska vara för hård. God natt ❤️

Behöver bara skriva, ikväll bommade jag som förälder.

Min 2,5-åring älskar Emil i Lönneberga. Älskar. Hon har en Emil-keps hon vill sova med, vi leker Emil varje dag. Har hon på sig kepsen kallar hon sig själv för Emil.

Ikväll skulle vi har barnvakt, en vän som tidigare varit barnvakt och funkat jättebra med. När det direkt börjar pratas om Emil säger han till mig
-”någon här har visst sett Emil för första gången”
Jag svarar - ”snarare minst 150 gånger”
Han skrattar ”jag ser det”

Och min älskade unge tog direkt av sig sin Emil-keps och bröt ihop. Hon blev så ledsen. Jag fick krama henne och säga förlåt och hon var glad när vi gick men nu sitter jag här på konsert och kan inte koncentrera mig ett dugg. Har så otroligt dåligt samvete och vill knappt åka hem för att jag skäms.

Vill helst inte behöva köpa en häst så som Emil har för att hon ska tycka om mig igen men ja,..