Tjena!
M 24, vet inte om detta är något av en rant eller om det är ett skrik efter hjälp på tips och råd.
Kan börja med att berätta att jag har en synskada som är lite hinder för mig, påverkar att jag inte kan ta körkort etc. Trots det tar jag examen nu till sommaren, YH - utbildning inom fotografi och media/journalistik. Att inte fortsätta med plugget känns spm i dagens läge som att bli kastad ut i vildmarken. Allt är svindyrt, svårt att hitta jobb, svårt att hitta boende och man vill göra allt för att inte behöva gå tillbaka och fråga morsan om en slant.
Jag har tre utvägar i åtanken.
- Starta egenföretag och försöka gå runt på frilansande med portfolion och erfarenheten jag skapat mig genom utbildningen och LIA. Detta känns mycket svårt i dagens läge med AI, stor konkurrens och bara att bygga ett kundnätverk känns omöjligt, (kanske övertänker detta?) intresset är produktfoto, porträtt och kan även tänka mig redigering/ klippning.
Jag har några jobb under bältet men inte något som skapade en vidare kontakt med kund. En anställnig som fotograf hade varit drömmen men sådana finns bara i sagor.
Ta upp telefonen och ringa in mig på arbetsförmedlingen, söka jobb som leder till intervju efter intervju men ändå slutar i ”vi har gått vidare med någon annan pga mer erfarenhet”. Sedan blir man utplaserad som praktikant (ja det kan leda till jobb men i 1 utav 3 fall har jag fått en tim anst som avslutades efter 1/2 år) för att stå och knega en heltid för 3,5k i månaden…
Fortsätta söka in på plugg för att höja skulden på studielånet och KANSKE få en utbildning som kan leda till ett jobba eller bara utkastad på den torra arbetsmarknaden igen med en ny rad av ”utbildning” på ditt CV. Vilken utbildning kan man gå för att hitta ett jobb, som inte kräver körkort, uppskattar tips från coachen!!
Ber om ursäkt till alla som läser för att negativitet men allting känns väldigt grått just nu. Detta är antagligen bara en reflektion på att jag är skraj för framtiden och jävligt vilsen på vad jag ska och vad jag vill göra.
Tipsa gärna vad jag kan göra, berätta om era livs erfarenheter, skriva några fina ord eller kalla mig crybaby.
Tack för att ni läst och ta hand om er!