r/Asksweddit

Jag är internationell student och har läst på samma utbildning i ett år nu. Klassen är liten, runt 10 personer, så alla känner alla. Eller det trodde jag i alla fall.

Jag gjorde allt "rätt" från början: gick på sittningar, gick med i en förening, bjöd in enskilda klasskompisar på fika, hjälpte till med saker, försökte alltid vara trevlig och intresserad av andra. Jag är annars en väldigt social person, har lätt för att få vänner (har bott utomlands förut och hade inga problem då), men här känns det som att jag kört huvudet rakt in i en vägg som ingen annan ens ser.

Konkret: när vi är i grupp och pratar, fikar eller äter lunch, händer typ alltid samma sak. Någon annan säger något och alla skrattar och hakar på. Jag säger något, samma ton, samma sammanhang, och det blir tyst, konstiga blickar, viskningar. Efter lektioner har folk gått ut och fikat ihop utan mig, om och om igen, från typ vecka tre. Jag är den enda i klassen som aldrig blivit inbjuden till något.

Vid redovisningar får alla andra typ 5 frågor om sitt arbete. Jag får kanske en, känns som den ställs för att någon känner sig tvungen. Efter min slutredovisning, som jag var jättenöjd med, hörde jag av misstag några klasskompisar säga något i stil med "trodde de att vi skulle bli imponerade eller?" när jag kom tillbaka in i rummet. Jag höll ihop tills jag kom hem och grät.

Jag har bra betyg, bra respons från lärare, engagerar mig på lektionerna. Jag har adhd och kan nog vara lite "mycket" ibland, pratig, klumpig, men jag har aldrig tidigare i mitt liv blivit bemött så här kallt, trots upprepade försök.

Så, vad är det som händer? Är det något jag gör som jag inte ser själv? Eller hamnar man ibland bara utanför en grupp utan att det går att fixa, och man får acceptera det och gå vidare? Jag bor ensam i Sverige, känner ingen utanför klassen, så det här har börjat kännas tungt på riktigt.

Egentligen otroligt pinsamt att man har så dålig koll. Jag är ändå runt 25.

Men jag tänker mer hur vanligt är det, snackar vi 1/10, 2/10, eller hur vanligt är det?

Och när man väl får det, i min fantasi är det mer en 2 veckors sjukdom man kanske tar lite tabletter så är det kvitt. Men hur är det egentligen?

Det känns som det finns många så kallade nördar i Sverige.

De som föredrar sin dator, en flaska Pepsi Max, slösurf, TV-spel och nätforum.

Man kommer inte ut så mycket, och det finns inte mycket att skriva på dejtingappar förutom hur bra man är på spel.

Kanske är du spinkig eller fet, har usel dygnsrytm, glasögon, hårbortfall och dålig social kompetens.

Därför undrar jag... Ni som är eller var en sådan person, som föredrar dator/konsol och hemmet... Hur hittade ni en kille/tjej? Var ni tvungna att helt eller delvis överge den livsstilen?

Vad är den konstigaste ursäkten ni hört för att man kommit försent eller sjukskrivit sig från jobbet?

I tonåren sa jag själv att jag var sen för att grannens tamgås stod i garaget så jag vågade inte gå och hämta bilnycklarna som låg där (den gången talade jag Dock sanning) men det lät ju dumt

Hej jag (16M) blrjade i gymnasiet för ca en vecka sedan. Jag började natur och hade extremt höga förväntningar, jag var framförallt taggad på att skaffa nya vänner. Jag känner många på min skola men ingen pä min linje. Jag hamnade oturligen inte med någon jag känner ocv ända sedan start har jag kännt likadant. Panik. Klassen är fylld med killar som antingen har alldelles för mycket hybris, eller bara är ”konstiga”, om ni förstår vad jag menar. Samtidigt finns det ett fåtal som jag tycker är trevliga men vi delar liksom inget gemensamt och har inte så mycket att prata om. Runt lunchbordet sitter jag mest själv och lyssnar medans grabbarna diskuterar hur mycket dom bänkar. Jag ni fattar ju liksom. Jag har haft noll möjlighet att lära känna den andra klassen och vet inget om den. Är det värt att byta? Känner mig lite stressad då klassbhte gärna ska ske tidigt på skolåret, och jag är ändå lite rädd för att svika mina klasskamrater. Jag kommer ju ändå spendera klassaktiviteter med dom och då kan det ju minst sagt bli lite stelt. Jag menar, hur förklarar man för dom att man vill byta klass. Jag kan ju inte säga som det är, att jag tycker dom är konstiga. Hjälp, ska jag byta klass??

Jag börjar närma mig 30, har tankar hoppa på nu. Har en bild av att flesta i uni är typ 18-25. Oftast 19-23? Kommer man anses gammal, sen tänk man ska gå några år också.

Känns rätt dåligt, vet inte vart tiden flygit.
Men vad säger ni? Vad var era erfarenheter?

Kanske beror det på inriktning/program?

Stockholmsområdet om någon undrar, sedan är det inte helt 100 det blir sthlm men troligen.

Hi,

I’ve had several appointments with a Swedish guy, and he’s always been late—anywhere from around 30 minutes to more than two hours. He doesn’t seem to feel particularly bad about it, and there hasn’t been any improvement. These were business meetings, so I was wondering if there’s some cultural difference I’m not aware of.
Of course, I know we should communicate with him directly, but I’m curious if this is something that’s considered normal in Sweden. My colleagues and I are also wondering about it. Thank you in advance for your comments and suggestions!

———————
Thanks everyone for your input! Now I know this isn’t normal in Sweden and is more a matter of personal character.

Some of you are right: being late isn’t acceptable in any culture, and one case doesn’t represent an entire country’s culture. That said, the nature of his work should also be considered. I respect his experience and knowledge, and we don’t have many other options for now.

I think communicating with him is the only way to solve the problem. Thanks for giving me so much insight!

Hej

Jag har en fråga kring användning av huvudnyckel.

Jag fick ett brev från min hyresvärd att dom skulle komma idag 20/8 augusti och kolla mina ventiler någon gång mellan 7 och 15.30.

Om jag inte är hemma så kommer de kliva in med huvudnyckel.

Jag har varit hemma hela dagen, arbetat hemifrån och de har inte varit här idag.

Hur funkar det om de skulle komma exempelvis imorgon, när de inte aviserat om att komma, får de fortfarande använda huvudnyckeln att komma in?

Jag har arbetsmaterial hemma som kanske inte ska synas av vem som helst och det var därför jag valde att vara hemma när dom skulle komma, vilket dom nu inte gjorde.

Jag slätt fan av mig att hitta en bostad för en bostadslös klient som dessutom lider av en svår depression.
Nu säger soc att hyran är för hög. Hade för mig att deras schablon godtar högst 8500/9000kr kall hyran. Den är långt under deras max tak. Vet ni max belopp i eran kommun (gäller en kommun inom Stockholm län). Blir så förbannat. Tack för feedback.

Om du inte skulle kunna schemalägga dina timmar, hur hade du önskat dig att timmarna hade omfördelats?

2 timmar senare start, 2 timmar tidigare start eller 1 timme tidigare start och 1 timme tidigare hemgång?

När man röstar i valet räknas alla röster som "+1" för det parti man röstar på. Om man t.ex. tycker det absolut viktigaste är att ett visst parti inte hamnar i regeringsställning, borde man i stället kunna få lägga sin röst som "-1" på det partiet?

Alltså man skulle få välja på att antingen rösta på ett parti eller mot ett parti.

Long story short, so my teacher was having a grade talk with my parents and said that I was "stressed" a lot and then in replie my parents said "oh it's because we were thinking to move to another country" cause migrationsverket said that I was gonna be deported once im 18.

I've lived here in sweden for about 7 years, I have friends here and went to school here, basically half of my life has been in sweden plus I've never done anything illegal in my life.

Also another thing when they were having a grade talk, my teacher said that my grades were dropping and that it might be a little problem when applying for gymnasium, so after coming home my parents said that I should study harder or their taking me back to my homecountry with basically NOT good education and its just overall bad. Basically if I don't study harder(even tho im trying) we will just go back to my homecountry where the education is just not good.

Has the floor tilted on me or am I just overthinking about getting deported?

Hi everyone! I’m visiting Sweden soon and was warned by my friends living there that many Airbnb hosts may ask me to bring my own bedding and towels. It did in fact happen, and I‘m wondering why it’s a common practice! I’ve traveled a fair bit and have never encountered this (frankly it seems crazy to me to have to travel with towels + bed sheets, especially when packing light). I’m curious what’s the rationale behind this apparently being somewhat common in Sweden.

En liten kvällsfundering.... Idag när jag va och skulle panta flaskor i en sån där maskin man häller ner flaskora i så stod där ett par ungdomar och väntade. Där är också en kvinna som jobbar på Samhall som precis blivit klar med att skura golvet och när hon har gått ut så hör jag hur ungdomarna säger till varandra "usch fy fan va luffigt det är att jobba på Samhall, det är bara misslyckade människor som jobbar där".

Jag vet att det va så för många år sedan när jag själv va ungdom att många hade fördomar och åsikter om Samhall men jag va helt säker på att det hade förändrats till det bättre så jag blev väldigt förvånad!

Så jag undrar om det bara är jag som lyckades stöta på en liten del av dom som fortfarande tänker så eller om det faktiskt inte har förändrats?

Kanske en konstig fundering men jag tycker det är synd om det inte har skett någon förändring.

Jag bor i en lägenhet på första våningen. Min lägenhet har dålig ventilation, vilket gör att jag brukar ha dörren till uteplatsen öppen i stort sett hela dagarna, framför allt under sommaren.

Nu har en och samma katt börjat besöka mig, säkert 4–5 gånger om dagen. Eftersom jag jobbar hemifrån och ofta sitter i möten märker jag inte alltid när den tar sig in. Flera gånger har jag tex hittat den sovandes i min säng men också i min garderob(!)

Den har inget fästinghalsband, och jag har hittat fästingar i min säng. Jag har även plockat bort krypande fästingar från armarna efter att jag burit ut katten. När jag har dörren stängd och katten inte kommer in börjar den i stället klösa på väggen utanför. Det har lett till stora klösmärken på dörrkarmen.

Har testat att spruta vatten på katten med en blomspruta, utan framgång. Igår fick jag ett infall och fäste en liten lapp på kattens halsband (som har en airtag) där jag skrev att katten drar in fästingar till mig och att ägaren bör sätta på ett fästinghalsband. En timme senare var katten tillbaka utan halsband. Idag hade den halsbandet på sig igen.

Vad gör man? Vad händer om jag missar att katten är här och åker iväg i flera dagar?

Än en till rant.

Jag var nyfiken om det var någon annan som led av att de har sökt 300 jobb men ändå inte fått jobb. Jag hittar flera som lider eller led av samma, men de brukar beskriva det som att de hade sökt över ett år, eller/och att de inte räknar med om de får timmisar. Ofta händer det att de också är inom nischyrken, eller att de vore “gamla” (som om 45+ vore gammal), eller att de hade utbildat sig till någonting för högt. I alla fall förekommer de sällan på nyheterna eller på google-resultat.

Jag pluggade till elektriker. Förr och än idag “skriks” det efter arbetskraft. Jag har ringt, messat, besökt, och skickat mejl till så gott som alla jag kan ta bussen till. (Edit: Jag har B-manuellt körkort och har haft det i sex år nu, och jag kör bra.) Jag har också skickat ansökan till så många jag skulle behöva flytta till, uppåt Kiruna och ner till Jylland.

Jag söker också till många andra yrken inom vård och omsorg, kundtjänst, gigjobb, förra företag jag har jobbat inom, skrivit till vänner, frågat runt, och har funderat på om jag borde jobba gratis, eller svart. Det finns vissa jobb jag avstår ifrån (med hänsyn till samvetet, jag tar livet av mig, sånt jobb).

Nästan 200 inskrivna jobbsök nu på aktivitetsrapporterna sedan i januari, tog examen i april, glömt skriva in en del. Jag fick några intervjuer, men de går alltid vidare med någon annan hittills. Om jag skulle intervjuas till ett jobb som inte handlade om teknik eller bygge, ställdes alltid frågan “Skulle du inte passa bättre som elektriker istället för (tex) försäljare?” trots att jag har god erfarenhet som säljare och kundtjänst.

Om du har råd till mig att söka jobb, uppskattar jag enbart om du personligen jobbar inom det företaget och vet faktiskt att ni söker folk. Jag har annars fått, och senare kommer få massa oinbjudet och lönlöst råd av folk utan läsförmåga eller medlidande, om vart jag kan skicka mitt CV. “Sök till vård och omsorg, de tar in vem som helst.” “Sök till lager.” ”Starta eget!” “Flytta utomlands” “Ta vilket jobb som helst.” Ja, jag har provat allt det.
Annars är du lika bra som nån 50+ man som aldrig sedan han var 16 upplevt arbetslöshet, ellers så kan du vara en god kandidat till Arbetsförmedlingens personal.

edit: efter en timme kom en del oinbjudna råd av folk utan läsförmåga eller medlidande

Jag skriver detta för att “ta tempen” att se om det finns fler som jag som pluggat till ett “högt efterfrågat yrke”, som elektriker i mitt fall, men fortfarande står utan jobb alls. Utifrån det kan jag börja planera om vad fan jag bör göra med mitt liv om jag fortfarande är utan jobb om två månader.

Tjenare alla monsterdiggare!

Jag undrar vad ni har för hobbys?

Är en 30+ kvinna som länge har velat skaffa mig en hobby men vet inte riktigt vad jag ska hitta på. Har 2 barn varannan vecka så då finns det inte lika mycket tid över för annat men den andra veckan skulle det vara kul att ha något att sysselsätta mig med. Ska vara något som man inte behöver vara tvingad till att göra, något som man kan vara ifrån ett tag utan att det händer något eftersom jag ibland snöar in på andra saker. Hade varit kul att höra vad ni andra har för hobbys :)

Hej sweddit

Jag är en 19 åring som nyss fått jobbet som elevassistent på deltid. Problemet är att jag inte har en aning om vad jag ska ha på mig (på mitt förra jobb hade vi arbetskläder). Just nu har jag gått runt med lite "finare" mjukisbyxor (de är inte så pösiga och har ett mönster) och piké-tröjor i mörka färger men kan såklart inte ha på mig det varje dag.

Det jag har i garderoben som känns någorlunda lämpligt är mörkblåa/ nästan svarta kostymbyxor, ganska pösiga, mörka jeans (höften och fotleden har samma bredd) och de fina mjukisarna som underdel. Till överdelen har jag lite oversized t-shirts i diverse färger, pikéer och en svart och en vit skjorta (typ de man har på sig under en kostym). Brukar också ha på mig en kofta för att jag går hem ibland och då kan det blåsa en massa samt en svart crossbody bag (den är ganska liten) för att hålla alla mina ägodelar (mobil, plånbok, A6 anteckningsblock, m.m.) för mina fickor är ganska små.

Har ingen aning om hur proffsig man borde se ut när man inte är elev i en skolmiljö och det hjälper inte att många av eleverna är i min ålder (vissa är till och med äldre) så det känns svårt att inte smälta in bland eleverna.