• Moderaterna vill bilda ett drönarvärn som skydd mot angrepp från fientliga drönare.
• Värnet skulle bestå av runt 10 000 personer som utbildas i skydd mot drönare, men också att kunna störa ut eller skjuta ner drönare.
• Tanken är att de inom värnet ska skydda viktiga anläggningar som exempelvis sjukhus, energianläggningar och försvarsindustrier.

Nu är Socialdemokraterna och Miljöpartiet överens om energipolitiken.

Det blir hårdare säkerhetskrav och högre avgifter för kärnkraften.

– Flera reaktorer kommer att stängas under mandatperioden, säger Åsa Romson (MP) till Aftonbladet.

Förhandlingarna mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet om en gemensam budget fortsätter.

De båda partierna har tidigare bland annat kommit överens om försvaret, vägprojektet Förbifart Stockholm och en höjd a-kassa.

Nu är man också överens om energipolitiken.

Uppgörelsen innebär bland annat att Vattenfalls planer på att bygga nya reaktorer avbryts. Dessutom ska energibolagen som äger kärnkraftverken tvingas betala en större del av kärnkraftens samhällskostnader.

Högre avgifter

Bland annat ska säkerhetskraven och avgiften för kärnbränsle höjas.

Dessutom ska det hållas blocköverskridande samtal om spelreglerna på energimarknaden.

I morse gick Ekot ut och rapporterade att Miljöpartiet tvingas backa från sitt krav att stänga två reaktorer under mandatperionde.

S-ledaren Stefan Löfven talade då om att frågan om kärnkraften går in i en analysfas.

Men Miljöpartiets språkrör Åsa Romson tolkar överenskommelsen mellan partierna på ett helt annat sätt.

"Flera reaktorer kommer stängas"

– Jag är övertygad om att flera kärnkraftverk kommer att kunna stängas under mandatperioden, säger hon.

Varför finns det då inget politiskt beslut om att stänga reaktorerna?

– Då skulle vi behöva en avvecklingslag och skattebetalarna tvingas betala energibolagen. Det vill vi inte, säger Romson.

Vilka reaktorer kommer att stängas?

– Det blir upp till energibolagen. Men när det gäller O1 (Reds.anm. reaktor 1 Oskarshamn) har en process redan inletts.

Hur ska ni lösa energiförsörjningen om flera reaktorer stängs?

– Vi har redan ett överskott, så några ska stängas. Sedan ska vi självklart snabba på utvecklingen av förnybar energi, säger Åsa Romson.

Språkröret Gustav Fridolin säger att detta är precis det MP har krävt.

– Vi får en tydlig politik för att vi ska ha ett hundra procent förnybart energisystem, att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering.

Fridolin är nöjd hittills med samtliga uppgörelser.

– Det här är en bra politik för att kunna lämna över en jord i gott skick till våra barn.

"Härdsmälta"

Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg (S) vill inte kommentera om beslutet kommer att leda till stängda kärnkraftverk.

– Vi socialdemokrater gör ingen bedömning av huruvida enskilda ägare kommer att planera för nedläggning av kärnkraft eller göra andra investeringsbeslut på det här området, säger han till TT.

Moderaternas gruppledare i riksdagen Anna Kinberg Batra säger till Aftonbladet om att MP utlovar stängda reaktorer under mandatperioden:

– Stefan Löfven har samtidigt lovat att det inte skulle bli så, så där ser vi ju att det blivit härdsmälta på en gång. De har kommit överens om att komma överens, men inte om hur industrin och jobben skulle klara energiförsörjningen. Det är det som är den viktiga frågan som Stefan Löfven nu verkar skjuta upp.

Det statliga bolaget Vattenfall, som äger kärkraftverken Forsmark och Ringhals, hade vid lunchtid på onsdagen ännu ingen kommentar.

– Vi analyserar vad det här innebär för oss och återkommer under eftermiddagen, säger Vattenfalls pressekreterare Peter Stedt.

(Texten nedan redigerad till att enbart innefatta senast deklarerade inkomster.)

Sveriges Radio genomförde omfattande nedskärningar under 2023 och 2024. Samtidigt som public service-bolaget varslade personal och drog ned verksamheten ökade inkomsterna för flera av bolagets toppchefer.

19 maj 2026 15:03

Ursprunglig text av Cecilia Aspegren

Under 2023 och 2024 genomförde Sveriges Radio ett omfattande spar- och omställningsprogram på omkring 225–250 miljoner kronor.

Omkring 100 personer varslades och bolaget minskade antalet tillsvidareanställda med omkring 180 tjänster. Flera program och satsningar försvann samtidigt ur utbudet, däribland Kinapodden, Människor och tro och flera språkredaktioner, rapporterade SR 2024.

Miljoninkomster i SR-ledningen

Högst deklarerad förvärvsinkomst hade vd:n Cilla Benkö. Under 2024 deklarerade hon 3 555 300 kronor i förvärvsinkomst.

Programdirektören Sofia Wadensjö Karén deklarerade 2 020 100 kronor för 2024.

Gabriel Byström, stabschef och ställföreträdande vd, deklarerade 1 683 300 kronor under 2024.

Klas Wolf-Watz, chef och ansvarig utgivare för Ekot, deklarerade 1 269 500 kronor för 2024.

Kommunikationsdirektören Tomas Hedenius deklarerade 1 346 800 kronor under 2024.

HR-direktören Carolina Wikström deklarerade 1 484 200 kronor under 2024.

Nej, hantaviruset är inte nya covid19 enligt WHO.

Samtidigt finns det flera viktiga frågor om smittan – som fortfarande saknar svar.

– Det är viktigt att vara transparent, säger Magnus Gisslén, överläkare och professor i infektionssjukdomar.

...

Han säger att covid-19-pandemin tydligt visade hur myndigheter och regeringar inte bör hantera en global smittkris – då man till en början underskattade viruset.

– Det är väldigt viktigt att det man kommunicerar stämmer. Med det sagt ser jag ingen anledning att vara orolig för ett större utbrott.

Han fortsätter:

– Det är viktigt att vara transparent med vad man vet och inte vet. Risken är visserligen mycket liten, men den finns där. Att säga något annat vore inte trovärdigt. Viruset är känt sedan tidigare, men kunskapen är fortfarande begränsad och det finns mycket vi ännu inte vet.

Sverigedemokraterna i Stockholm går till val på att riva radiohuset och TV-huset på Gärdet, rapporterar Mitt i. I stället vill partiet bygga ett nytt bostadsområde på marken, en ”ny klassisk stenstad”.

Partiet vill dessutom att SVT och SR flyttas till Kista. Gruppledare Gabriel Kroon pekar på att det finns många tomma lokaler i Kista och att man skulle kunna göra området till ett ”mediemecka”.

– SVT och SR:s medarbetare kan utgöra ett föredöme och flytta sina arbetsplatser dit.

Pressmeddelande från Finansdepartementet

Ytterligare skattesänkningar på drivmedel

Publicerad 13 maj 2026

För att motverka ökade drivmedelspriser på grund av kriget i Iran föreslås ytterligare tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel.

Skattesänkningen föreslås vara 2 kronor och 40 öre per liter, vilket motsvarar 3 kronor inklusive moms vid full prisövervältring, under perioden 1 juli–30 november 2026. Förslaget remitteras nu av Finansdepartementet och planeras ingå i en kommande extra ändringsbudget.

Skatten på bensin och diesel har sänkts till EU:s minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026. För att ha möjlighet att sänka skatterna ytterligare, under EU:s minimiskattenivå, ansökte regeringen i slutet av mars om tillstånd hos EU-kommissionen. Kommissionen har därefter redan i maj lagt fram ett förslag om att Sverige ska ges möjlighet att göra detta under fem månader 2026. Nu återstår endast godkännande från Europeiska unionens råd och nationell lagstiftning.

Skattesatserna på bensin föreslås sänkas med 2 kronor och 40 öre per liter. Skattesatsen på diesel föreslås sänkas med 2 400 kronor per kubikmeter. Det motsvarar en sänkning av priset med 3 kronor per liter inklusive moms vid full prisövervältring.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Familjen har lyfts fram som ett hjärtskärande exempel på regeringens utvisningspolitik. Trots förankring i Sverige och stöd från lokalsamhället hotar nu utvisning till Uzbekistan.

“De har arbetat, betalat skatt och rotat sig i över två decennier” berättade Sveriges Television. Föräldrarna “lärde sig svenska, utbildade sig och har båda arbeten i bristyrken”, skrev Dagens Nyheter. “De fördes iväg i gryningen av polis” skildrade Le Monde dramatiken. “Som om vi vore kriminella”, förmedlade Svenska Dagbladet. “Detta är rasism som social ingenjörskonst”, skrev Aftonbladet ledare. “Precis som nazisterna” hette det i Dagens ETC. För att bara nämna ett par klipp ur svensk och internationell press.

Familjens historik hos svenska myndigheter har beskrivits som “snårig”. Vad som inte har framkommit är exakt hur många utvisningsbeslut familjen har fått – och ignorerat.

47 negativa beslut

Familjen har sedan 2005 fått totalt 47 negativa beslut från Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen.

Migrationsminister Johan Forssell (M) menar att mediebilden av migrationsärenden ofta blir bristfällig.

”Som minister kan jag inte kommentera enskilda fall. Generellt kan jag dock konstatera att medierapporteringen om utvisningsärenden ofta har en tendens att missa viktiga delar av bakgrunden. En central fråga är hur en person kan få ett utvisningsbeslut efter att ha vistats länge i Sverige, trots att det är möjligt att ansöka om permanent uppehållstillstånd redan efter två till fyra år med tillfälligt uppehållstillstånd. En möjlig förklaring är att man inte har haft något sådant giltigt tillstånd och därför egentligen varit skyldig att lämna landet tidigare”, säger Johan Forssell till 100%.

Första avslaget 2005

Pappan fick sitt första avslag i april 2005. Med åren har han kommit upp till 17 negativa beslut. Sju avslag hos Migrationsverket. Sex beslut som avslår överklagande till Migrationsdomstolen. Och fyra beslut från Migrationsöverdomstolen om att inte meddela prövningstillstånd.

Mamman har en nästan identisk historik, också med 17 avslag, men med åtta beslut hos Migrationsverket och fem i Migrationsdomstolen.

Sonen fick sitt första utvisningsbeslut i februari 2007. Totalt hann han få 13 avslag innan han till slut beviljades permanent uppehållstillstånd i mars 2025 och medborgarskap i februari i år.

Inte spelat roll

“Tidigare har Migrationsverkets beslut inte spelat någon roll. Migranter har vant sig vid att kunna strunta i dem och ändå få stanna i Sverige. Den ordningen är det slut med“, säger Ludvig Aspling, Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson, till 100%.

“Sverige har en reglerad invandring som förutsätter att den som får avslag på sin ansökan återvänder hem. Annars är det omöjligt att ge asyl till de människor som faktiskt har skyddsbehov”, säger migrationsminister Johan Forssell.

Ebba Busch (KD) meddelar att utbyggnaden av en viktig elkabel till Danmark pausas efter ny konflikt i EU om svenska flaskhalsintäkter.

– Det kan inte vara en ensidig fördel för EU, säger energiministern om förslaget.

Busch meddelar under fredagen att Sverige ”går från ord till handling” och därför inte kommer att investera i nya kablar till kontinentaleuropa.

– Vi lyfter ut och pausar projektet Konti-Skan Connect till Danmark tills vi blir hörda av EU, säger hon.

Beskedet kommer efter att regeringen det senaste dygnet blivit varse att det fortfarande finns förslag i EU:s nätpaket som är ”oacceptabla” för Sverige, säger Ebba Busch. Det ska bland annat handla om hur pengarna från flaskhalsintäkter kan användas.

– Sverige måste värna om svenska intressen. Det kan inte vara Sveriges uppgift att lösa alla andras problem, säger hon.

Nätpaketet som EU vill införa kommer inte att lösa europeiska problem och kommer inte att stärka Sveriges säkerhet eller konkurrenskraft, menar Busch.

Regeringen var tidigare i konflikt i konflikt i Bryssel om andra förslag i nätpaketet. Ebba Busch riktade då skarp kritik mot förslaget om att 25 procent av medlemsländernas flaskhalsintäkter skulle gå till EU-gemensamma energiinvesteringar.

(Vid årsskiftet 2025–2026 fanns drygt 85 miljarder kronor i oanvända flaskhalsintäkter på kontot hos Riksgälden. Svenska kraftnät räknar med ytterligare 130 miljarder kronor i flaskhalsintäkter under de kommande tio åren.)

[...] när det i höstas uppdagades att Socialdemokraterna, via sitt mediabolag AIP Media, använt sig av konton i sociala medier med oklar avsändare, ville Liberalerna se förtydliganden i uppförandekoden.

I ett förslag står att det alltid ska "framgå när ett politiskt parti står bakom opinionsbildning, även om det sker genom ett dotterbolag", vilket är fallet med AIP Media - som helägs av Socialdemokraterna. Men det vill Socialdemokraterna inte gå med på.

I stället föreslår S en regel om att det ska framgå att det är ett politiskt parti som kommunicerar om partiet "har haft direkt inflytande över innehållet" i opinionsbildning. En sådan regel skulle göra att AIP Media inte behöver vara lika tydliga med att Socialdemokraterna äger bolaget, när AIP kommunicerar i exempelvis sociala medier.

Undantaget skulle gälla för AIP eftersom Socialdemokraterna, trots att de äger AIP och sitter med i styrelsen, hävdar att partiets mediabolag är helt självständigt när det kommer till innehållet som det publicerar.