Kanske inte rätt ställe att fråga detta men, mitt pm i svenska 3 blev underkänt därför fokuset på frågeställningen (vad är det som ligger bakom förändringar i uttalet av svenska vokalljud?) blev lite för svagt.

Jag skulle gärna uppskatta om jag fick feedback på pm:et och om texten är godkänd eller inte. Tack för er som svarar :)

Därför förändras vokalljuden

Allting förändras med tiden och språkförändringar är inget nytt. Oavsett om det handlar om stavningar, lånord eller uttal förändras det eventuellt. De flesta uttalsförändringar sker mycket långsamt medan andra etablerar sig fortare. Såpass fort att det kan bli svårt att lägga märke till det. Utöver ett millennium har det svenska språket gått igenom tillräckligt många justeringar för att verka som ett annat språk i jämförelse med den moderna svenskan. Utvecklingen av vokalljud står för det mesta av uttalsförändringarna men, vad är det som ligger bakom förändringar i uttalet av svenska vokalljud?

Många svensktalande är inte medvetna om att det svenska språket tenderar att ha ett väldigt mörkt a-ljud jämfört med andra språk. Går man tillbaks någonstans i medeltiden hittar man rötterna för a-ljudet i svenskan då en stor nordisk förskjutning i vokalsystemet tog plats Lindström (2019). Enligt en artikel författad av Lindström (2019) uttalades inte bara a, utan även o och u som de gör i de flesta andra språk, u:et lät likt som det nuvarande o:et, o:et lät ungefär som nutidens å. Eftersom vokalerna lät för likt varandra tycks det ha skapat en förskjutning i systemet där det nya å:et blev för likt bokstaven o:s ljud och knuffade därför iväg det, så att det i sin tur var tvunget att lägga beslag på ljudet som u tidigare haft. Därför hamnade u då långt ut på kanten och uttalas numera längst fram i munnen Lindström (2019). 

När man tittar tillbaks till förskjutningen i språksystemet ser man förändringen som en helhet i språket. Idag har det svenska språket delats upp i fragment med skillnader i vokalljuden kallat för dialekter, där skillnaden i vokalljuden definierar varje dialekt. Förskjutningen i språksystemet var en väldigt radikal förändring för det svenska språket då hela språket förändrades. Idag introduceras nya ord till svenskan ständigt, grejen är det att ord stannar kvar men uttal förändras. Man kan idag konstatera att det finns betydligt fler dialekter än för och ett stort fenomen som ''den stora vokaldansen'' att ta plats igen kan bli svårare då det finns så många dialekter med skillnader i vokalljuden. Förändringar i vokalljuden är typiskt för germanska språk som svenska medan språk som inte tillhör det germanska trädet som finska förändras inte vokalerna alls i samma utsträckning enligt Riad (2013). Det som för närvarande sker i svenskan är något betydligt blygsammare då ett fåtal vokaler håller på att flytta på sig.

Ett annat intressant fenomen uppstår när vi talar. Vi är inte kapabla till att uttala vokalerna på exakt samma sätt varje gång, i varje taltempo, i varje miljö. Dessutom skiljer sig alla människors talapparat åt rent genetiskt. Så även om vi siktar på att uttala samma vokal varje gång vi ska uttala ä, så träffar vi hela tiden lite olika. Den variationen öppnar dörrarna för en förändring som kan leda till att talarna flyttar på själva siktpunkten förklarar Riad (2013). Samtidigt pågår en annan förändring många är bekanta med men inte lägger märket till, nämligen att det korta ö-ljudet och korta u-ljudet då och då sammanfaller till en och samma vokal. Detta fenomen har rapporterats att ta plats så långt tillbaka som på 1700-talet. Även om fenomenet är vanligare i vissa områden än andra så beror det mer på individerna snarare än dialekt skriver Riad (2013).

Slutsats
Sammanfattningsvis utifrån källorna kan man konstatera att vokalskiftet i det svenska språket har starka kopplingar till ''den stora vokaldansen'' men ett sådant vokalskifte i germanska språk kan skilja sig flera sekel från varandra. Ständiga förändringar vokalljuden i svenskan pågår då ungdomar verkar vara inflytelserika angående förändringar i vokalljud. Vi försöker i svenskan upprätthålla skillnad på runt mer än dussinet olika vokalkvaliteter, när man i andra språk ofta nöjer sig med bara hälften Lindström (2019).

Referenser
Fredrik Lindström (2019). 100 svenska dialekter: Konungen och jag - om olika vokalljud

Tomas Riad (2013). Språktidningen: Våra vokaler förändras.