u/ICA_Basic_Vodka

Hm.

• Negativ nettopåverkan (klimatnytta, minus i grafen): Uppnås bäst under perioderna 2011-2015 (Blå/Alliansen och skiftet till Rödgrönt) samt 2023-2024 (Blå/ Tidö).

• Positiv nettopåverkan (nettoutsläpp, plus i grafen): Dominerar hela 1990-talet och 2000-talets början (både Blå och Röd) samt perioden 2017-2021 (Rödgrön).

Varför har vi så dålig klimatpåverkan under röda regeringar och så bra, många gånger under netto noll, under blåa?

Alliansen och Tidö verkar ju haft en helt fantastisk miljöpolitik! Herregud, vi räddar ju klimatet med blåa regeringar!

Ha en flott feiri dagen till alla våra underbara galningar från Norge på subben 🇳🇴 Vi älskar er, lillebror ❤️

Jonas Sjöstedt förklarar så leende och mysigt han kan att Vänsterpartiet vill avskaffa det kapitalistiska systemet - och SVT journalisterna blir som fågelholkar, helt chockade, och fattar ingenting. "Va? Men vem skall äga då? Hur skall det gå till?"

Ja ni, vad trodde ni Vänsterpartiet ville? Har ni läst vad dom skriver? Har ni lyssnat på vad dom säger? Behöver ni hjälp att förstå den politik ni själva hyllar och röstar på?

>"Vi vill bygga ett samhälle som frigör sig från kapitalismen – ett som fungerar för alla, inte bara för några få."

>"Det är det vi tänker på som socialism. Att slå in på en socialistisk väg framåt handlar om att organisera arbetet på bättre sätt, för att bygga ett samhälle där vi kan leva friare liv."

>"Vi vill lämna maktstrukturerna bakom oss och utveckla ett jämställt och socialistiskt samhälle, byggt av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov."

>"Mycket av det vi tänker på som bra med det här landet kommer ur socialistiska och feministiska reformer."

>"På samma sätt som kungar och drottningar inte längre styr världen kommer också kapitalismen en dag vara historia."

>"Kapitalets brist på helhetssyn är en av grundorsakerna till att situationen gått så långt som den gjort. Mycket av dagens problem hade gått att undvika till små kostnader, men vinstmaximerande bolag kan inte annat än att i varje läge prioritera den egna avkastningen."

>"Det är ett grundläggande problem med ägandeformer som bygger på vinstmaximering. Från ett samhällsperspektiv är det en enorm förlust varje gång en människa tappar sin genuina drivkraft att göra ett gott arbete i yrkeslivet."

>"Trots allt vi vet om klimatförändringarna kommer kapitalet att fortsätta bränna fossil energi så länge det är kortsiktigt lönsamt."

>"Vi vill fortsätta i den riktningen och frigöra fler delar av produktionen från kapitalets bojor. Genom att ta och vinna konflikter om ägandemakten öppnar vi nya möjligheter."

>"Med gemensamma och demokratiska ägandeformer skulle vi kunna förebygga problem innan de växer sig stora."

>"I nyckelsektorer som finans, infrastruktur, bostäder och energiförsörjning vill vi kraftigt stärka det gemensamma ägandet, eftersom det är verksamheter där besluten i alla led behöver väga in långsiktiga samhällsekonomiska mål. I vård, skola och omsorg vill vi överhuvudtaget inte se några aktörer som är där för att göra vinster i välfärden."

>"Vi vill steg för steg stärka det gemensamma ägandet i ekonomins nyckelsektorer och därmed öka de demokratiska beslutens räckvidd. Det handlar bland annat om strategiska naturtillgångar, energiförsörjning, infrastruktur, bostadsproduktion och den finansiella sektorn."

>"Vi vill komma ur kapitalismens ständiga ekonomiska och politiska kriser, till ett samhälle som söker riktiga lösningar. För att göra det behövs en rad skiften till gemensamma, demokratiska ägandeformer som kan hantera de stora samhällsutmaningarna."

>"På sikt bör bankväsendet i sin helhet demokratiseras. Tills dess behövs en hårdare reglering av bankernas samhällspåverkande verksamhet."

>"Staten behöver agera strategiskt för att kapitalet inte ska sitta på orimliga maktpositioner. Ett exempel på det är hur bankerna kunnat använda samhällets beroende av deras ordinarie in- och utlåning till att pressa fram garantier för sina riskfyllda affärer. För att komma ur det vill vi lagstifta om att skilja de två verksamheterna från varandra. Med ett starkare ägande i finanssektorn kan staten säkra samhällsviktiga investeringar, skärpa konkurrensen och förbättra villkoren för mindre företag."

>"Många politiska motsättningar handlar i grunden om intressekonflikten mellan alla oss som arbetar och skapar värde, och å andra sidan det fåtal som äger de stora företagen. Hur mycket av det värde vi skapar de tar i vinst och hur mycket som går tillbaka till oss är en fråga om makt."

>"Den demokratiska principen om en person en röst står i skarp kontrast till den makt som grundas i ägandet av banker och kapital."

>"Det är inte långsiktigt hållbart att ett litet fåtal samlar på sig absurda förmögenheter, byggda med andra människors arbete. Varje genuint demokratisk kraft behöver ta på sig uppgiften att förändra det."

Vad trodde ni det betydde? Behöver ni hjälp? Var det för jobbigt att läsa partiprogramet? Var det för långt?

En TLDR? Okej. Socialism. Att avskaffa det kapitalistiska systemet. Avskaffa privat ägande. Nej inte socialliberalism. Socialism. Som Sovjet.

Håll till godo med lite underbar Israelisk musik från IDF Babes!

https://x.com/IDFBabes

TLDR direkt så här i starten: Sverige doppade tårna i socialism och det kostade oss biljoner.

(Ja jag vet vad biljon betyder - det betyder en miljon miljoner, alltså tusen miljarder. Precis.)

Mycket snack om "Höj skatten på dom rika" nu och allmänt gnäll på miljardärer. Spännande, för vi har varit här förut. Vänsterpopulism tog oss precis hit en gång tidigare.

Retoriken var lika vänsterpopulistisk då, lika mycket "enkla lösningar på svåra problem": Nä men om vi bara höjer skatten på "dom rika", ser till att dom betalar mera "rättvist", så kan vi satsa på välfärden och allt blir bra - hurra!

Kul. Men vi har testat det. Det verkar som att ingen minns dock, så här kommer en genomgång av hur det gick då - häng med!

På 70- och 80-talet kombinerade Sverige världens högsta marginalskatter med ett aktivt projekt med målet att tvångs-socialisera (konfiskera) näringslivet via något som döptes till Löntagarfonderna. LO-ekonomen Meidner var öppen med vad det handlade om: "Ett direkt angrepp på kapitalägarnas makt." LO-tidningens framsida 1978 var ännu tydligare: "Med fonderna tar vi över successivt."

Reaktionen från landets mest produktiva människor och företag lät inte dröja. Det visade sig att pengar, företag och förmögna har ben. Och pass. Så de lämnade Sverige...

1. Företagen stack:

Ingvar Kamprad drog 1973 och tog IKEA med sig. Företaget omsätter idag 500+ miljarder per år med ägarstruktur i Nederländerna och Schweiz. Inte en krona av den bolagsskatten ser Sverige.

Familjen Rausing flyttade Tetra Pak till Lausanne 1981 under direkt hot om att fonderna bokstavligen skulle ta företaget ifrån familjen, vilket ju var precis vad som var planen. Tetra Laval omsätter idag 400+ miljarder globalt med 25 000 anställda. Sverige ser ingenting av det.

H&M's privata ägande stack. Familjens ägande återvände till Sverige igen först på 90-talet, men bara efter att Ingvar Carlsson (S) personligen garanterade att löntagarfonder aldrig mer skulle återinföras. Det säger en hel del.

2. Idrottarna och kulturpersonligheterna flydde:

Björn Borg betalade 78 procent i skatt det år han vann sin första Grand Slam. Samma år gick flyttlasset till Monte Carlo. Ingemar Stenmark följde efter 1980. Mats Wilander, Anja Pärson, Pernilla Wiberg och Kajsa Bergqvist bosatte sig alla i Monaco av exakt samma skäl: de tvingades på flykt av skatterna.

Ingmar Bergman greps av polis mitt under en repetition på Dramaten 1976 misstänkt för skattebrott. Åtalet lades ner men Bergman var så förorättad att han lämnade Sverige i fem år. Dagens Nyheters ledare sammanfattade det träffande: "Det var då som föreställningen om Sverige som ett socialistiskt land av sovjetsnitt slog rot runt om i den västliga världen."

3. Löntagarfonderna då, hur gick det med dom? TLDR: ett fiasko

De fem löntagarfonderna som faktiskt infördes fungerade inte ens som utlovat. 93 procent av allt kapital gick till att köpa befintliga aktier på andrahandsmarknaden, inte till nyinvesteringar eller nya jobb. Löneutvecklingen, som fonderna påstods förbättra, påverkades inte alls. Carl Bildts regering avvecklade alltihop som sin allra första proposition 1991.

4. Aj då. Låter inte så lyckat det där. Men vad kostade kalaset då?

Bara de tre största företag som lämnade Sverige - IKEA, Tetra Pak, H&M - omsätter tillsammans ungefär 1 200 miljarder kronor per år globalt. Bolagsskatt, arbetsgivaravgifter, inkomstskatter, moms från underleverantörer, arbetstillfällen, löner. Allt det hamnar någon annanstans. Multiplicera nu det med decennier handlar detta om astronomiska belopp. Och det är bara de tre största företagen.

Sverige lärde sig till slut läxan. Men det tog trettio år, och en del av det vi tappade får vi aldrig tillbaka.

Sugna på att göra om det igen? Sugna på att minska statens skatteintäkter och ge oss mindre att satsa på välfärden i en ideologisk kamp för "rättvisa" och att ge välfärden mer?

Eller är det inte välfärden? Är det bara avundsjuka? Jag vet ärligt talat inte. Men det gör vi inte om va, det kostar för mycket. Nån som är sugen på sämre välfärd?

Nå. Vad säger ni? Skall vi försöka igen - eller skall vi kanske lära av våra misstag? Öppnar debatten här.