https://www.gp.se/nyheter/gp-granskar/ai-bolag-reagerar-efter-gps-och-svds-granskning-av-meta.26731987-7bc8-45e0-952a-c9a5062e7039

OpenAI i möten med Sverige – vill inleda säkerhetssamarbete

GP GranskarOpenAI har under sommaren haft möten kring ett säkerhetssamarbete med det svenska regeringskansliet, enligt handlingar som GP tagit del av.
Den typen av samarbeten kommer dock med risker, varnar experter.
– Det är ett gigantiskt problem för oss att Europa är så beroende av de här amerikanska språkmodellerna, säger Pontus Johnson, professor vid KTH.

Under sommaren har kontakterna mellan OpenAI, ett av USA:s största AI-bolag, och Regeringskansliet fördjupats.

Möten mellan företrädare för OpenAI, Finansdepartementet och AI-samordningen på Statsrådsberedningen har hållits i juni, enligt mejl som GP har tagit del av.

Av dessa framgår att Sveriges AI-samordnare Anders Hektor tillsammans med kollegor träffade representanter för OpenAI och en lobbyist från konsultfirman Rud Pedersen i Stockholm den 10 juni.

”Jag har bjudit in några kollegor som är intresserade av att diskutera cyberförmågor”, skriver Anders Hektor i ett mejl inför mötet.

Samarbete kring cybersäkerhet

I efterföljande mejlkommunikation framgår att OpenAI vill diskutera ett samarbete med Regeringskansliet om cybersäkerhet. Mejlet vidarebefordrades till Felix Nolte vid Försvarsdepartementet, som i ett nytt mejl pitchade in chefen för Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC.

Dagen före mötet träffade OpenAI:s policychef i Norden, tillsammans med ytterligare en lobbyist från Rud Pedersen, ett kansliråd vid AI-sekretariatet på Finansdepartementet.

”Jag uppskattade särskilt diskussionen om digital suveränitet, stora språkmodeller och den bredare färdriktningen i Sverige. Det var också uppmuntrande att höra att regeringens ambitioner sträcker sig längre än att ta fram en pappersprodukt, och i stället fokuserar på mer praktiskt genomförande över tid”, skriver Open AI:s nordiska policychef i ett tackmejl till kanslirådet på AI-sekretariatet.

Och redan i mars reste civilminister Erik Slottner (KD) till Kalifornien, där han bland andra träffade företrädare för OpenAI. Mötet arrangerades av Henrik Bergfeldt, generalkonsul vid Sveriges generalkonsulat i San Francisco.

NCSC: ”Dialog med OpenAI”

I fokus står nu Cyber5.5, en avancerad språkmodell som enligt OpenAI kan användas för defensiva cybersäkerhetsändamål.

Bolaget vill bland annat informera svenska företrädare om modellens kapacitet, sina säkerhetspolicyer och hur nationella cybersäkerhetscenter kan få tillgång till tekniken.

OpenAI lyfter även möjligheten till en bredare dialog med cybersäkerhetsaktörer i Danmark, Finland och Norge.

Men när GP frågar Anders Hektor om dialogen med OpenAI, och det möjliga samarbetet, svarar han via mejl att han inte känner till detta och hänvisar till en annan person.

Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, bekräftar däremot sådana kontakter.

”Jag kan bekräfta att Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, har kontakt och dialog med OpenAI, men jag kan tyvärr inte kommentera innehållet i våra samtal eller gå in på några detaljer”, skriver presstalespersonen Carina Jonsson.

Kontakterna sker samtidigt som OpenAI stärker sin närvaro i Norden. Techjätten har tidigare meddelat att man öppnar kontor i Stockholm, vilket gör Sverige till en tydligare bas för OpenAI:s arbete i regionen.

USA kan begära ut känslig data

Eftersom OpenAI är ett amerikanskt bolag aktualiseras även frågan om Cloud Act, om Sverige skulle ingå i ett samarbete. Lagen ger amerikanska myndigheter möjlighet att begära ut data från amerikanska tjänsteleverantörer, även när uppgifterna lagras utanför USA, utan att berörda svenska myndigheter eller företag nödvändigtvis informeras.

Financial Times rapporterade nyligen att OpenAI för samtal med Trump-administrationen om att ge den amerikanska staten en ägarandel på 5 procent i AI-bolaget. Enligt uppgifter skulle USA:s ägande i OpenAI placeras i en allmän fond och delas ut till amerikanska medborgare.

USA president Donald Trump talar med OpenAI vd Sam Altman under G7-toppmötet, onsdagen den 17 juni 2026, i Évian-les-Bains, Frankrike. Bild: Julia Demaree Nikhinson /AP/TT

Frågan om utländsk lagstiftning, och särskilt amerikansk, har länge varit känslig inom europeisk offentlig sektor, inte minst när det gäller molntjänster, cybersäkerhet och samhällskritisk information.

Expert: “Vi behöver en plan B”

Anne-Marie Löwinder, expert på informationssäkerhet och medverkande i den nyutkomna rapporten AI-drivna cyberhot – de kommande tolv månaderna, menar att den största risken inte nödvändigtvis är teknisk – utan strategisk och geopolitisk.

– Den kanske största nackdelen om nationella cybersäkerhetsfunktioner börjar bygga sina processer kring den här språkmodellen är att det uppstår ett beroende av OpenAI, amerikansk exportpolitik, amerikanska säkerhetsbedömningar och amerikansk lagstiftning. Om de mest avancerade försvarsförmågorna kontrolleras av aktörer utanför Europa kan det på sikt påverka både Sveriges, Nordens och Europas handlingsfrihet, säger hon.

Anne-Marie Löwinder, expert på informationssäkerhet, menar att det är bråttom att stärka cybersäkerheten.

Hon betonar att Sverige därför behöver ha en alternativ plan.

– Det är därför viktigt att vi har en plan B. Vi kanske just nu inte har något annat val än att använda de amerikanska tjänsterna, men skulle något inträffa måste vi ha en plan för vad vi ska göra i stället.

Enligt Pontus Johnson, professor vid KTH, handlar OpenAI:s initiativ sannolikt om att hantera en växande cybersäkerhetsrisk.

Eftersom nya vassa AI-verktyg enkelt kan hitta tidigare okända sårbarheter måste skyddet stärkas, anser KTH-professorn Pontus Johnson. Bild: Katarina de Verdier

De mest avancerade AI-modellerna har blivit mycket skickliga på att hitta och utnyttja sårbarheter i programkod. Det skapar ett dilemma för stora techbolag som OpenAI och Anthropic.

Professor: ”Gigantiskt problem”

Om modellerna bedöms vara för farliga riskerar de att stoppas av amerikanska myndigheter eller begränsas till amerikanska användare.

– Samtidigt har de här bolagen gjort enorma investeringar och är beroende av att kunna sälja tillgång till modellerna. Så jag skulle tro att det här nordiska samarbetet är ett sätt för OpenAI att hantera den väldigt stora risken som de nu möter, säger Pontus Johnson och fortsätter:

– Om de tränar de här modellerna och ingen sedan använder dem för att de är förbjudna, då faller hela deras affärsmodell. Så de är väldigt rädda för det här.

För svensk del skulle ett samarbete dock kunna vara värdefullt, menar han.

– För Sverige är det bra om vi kan få tillgång till de här modellerna innan angripare får det. Då kan vi använda dem för att granska våra egna system, hitta sårbarheter och åtgärda dem.

Samtidigt ser Pontus Johnson stora risker med att Sverige och Europa blir beroende av amerikanska AI-modeller. Han beskriver Europas position som svag i jämförelse med USA och Kina.

– Den bästa europeiska modellen är franska Mistral, men den ligger fortfarande långt efter de ledande amerikanska bolagen. Jag skulle säga att det är ett gigantiskt problem för oss att Europa är så beroende av de här amerikanska språkmodellerna. Vi har inte egna modeller som fungerar tillräckligt bra, säger han.

Göteborgs-Posten söker OpenAI.

Detta är älvsborgsbron i Göteborg. Bron håller sedan 2025 på att målas om, och i samband med detta är ena gång- och cykelbanan avstängd.

Då har man alltså valt lösningen ni ser i bilden, det är dubbelriktad trafik (det är det i vanliga fall också tror jag), där man har valt att inte följa vanliga trafikregler (det vill säga gå till vänster). Istället har man dubbla gång- och cykelbanor, på en bana som är kanske 2 meter bred.

Älvsborgsbron har 3(!) filer i respektive riktning, hade man inte kunnat stänga av 1 av dem under denna tiden?

Detta har varit ett ganska farligt område under denna tiden eftersom flertalet cyklister kör full fart när det går utför, noll hänsyn. Hänsyn funkar för övrigt ganska dåligt i trafiken, man behöver utforma vägen efter förhållandena.

Vad tycker ni?

https://www.gp.se/nyheter/goteborg/hela-kopstadso-utan-vatten-efter-vattenlacka-pa-styrso.e3bb9590-fb6c-4601-bf87-e5602b111b55

Hela Köpstadsö utan vatten – efter vattenläcka på Styrsö

Från lunchtid till klockan 21 på tisdagen var hela Köpstadsö utan något vatten.
Detta efter en vattenläcka på Styrsö.
Kössöbon CG Claesson reagerar på att Göteborgs stad inte kört ut någon vattentank till ön.
– Det tycker jag är under all kritik, säger han.

Det var vid lunchtid på tisdagen som en vattenläcka inträffade på Styrsö i Göteborgs skärgård. Läckan har gjort att hela Köpstadsö, eller Kössö, som den också kallas, står utan vatten.

– Det började på Styrsö och det är där de har stängt av men den matar även Kössö, säger Joakim Malmström, tjänsteman i beredskap på kretslopp och vatten.

– Det är ett gammalt rör som har gått sönder. Det är sånt som händer, inget håller för evigt, säger han.

Då kan vattnet vara tillbaka

På Styrsö är bland annat en vårdcentral drabbad. Där har de ställt ut vattentankar för att de ska få tillgång till vatten.

– Det är känsliga kunder så de har vattentankar, stora enkubikstankar, och så slangar vi dem, säger han.

Kretslopp och vatten har nu grävt upp runt läckan och var vid 17.30-tiden på väg ut med material till Styrsö för att laga röret.

– Personal är på väg ut nu, as we speak, och de trodde att om tre, fyra timmar ska det vara lagat och klart. Då ska det finnas vatten igen. Då kan det hända att vattnet är brunt och då får man spola ett tag, säger Joakim Malmström.

Kössöbon: ”Under all kritik”

På Köpstadsö bor drygt 100 personer året runt. En av Kössöborna som varit utan vatten i timmar är CG Claesson.

– Missödet med en vattenläcka får man inte vara så ilsken på för det händer, säger han.

Han är dock kritisk till att det inte satts ut någon vattentank på ön.

– De har satt upp en vattenpost på Styrsö för där finns ju vatten tillgängligt men det är inga Styrsöbon i större utsträckning som är av med vattnet. Då menar de att vi kan ta oss dit men jag undrar om de har sett på kartan för det finns ingen bro.

Han menar då att man är hänvisad till att ta färjan eller egen båt.

– De går ändå relativt ofta men det är ändå lite annorlunda att springa med hinkar via färja, säger han och fortsätter:

– Den allvarliga kritiken som man kan rikta i det här fallet är att de inte vill köra ut en vattentank. Det tycker jag är under all kritik. Då undrar man vad de har för beredskap om det blir ett allvarligt krisläge. De får inte oss här att lita på att man bemästrar det.

Förklaringen: ”Såpass kort tid”

Enligt Joakim Malmström har man inte bedömt att det funnits behov av att sätta ut någon vattentank på Köpstadsö.

– Det bedömdes inte att det behövdes göra det. Det är såpass kort tid. Vi går efter listor med känsliga brukare, om det är ett vårdhem eller sjukhus eller liknande, säger han.

Vid klockan 21 släpptes vattnet på igen.

– Vi ställer i ordning på Styrsö och spolar ur ledningen lite grann, där läckan var. Sen kommer de åka över till Köpstadsö och börja spola ledningarna där också. För att det händer många gånger att vattnet blir missfärgat, säger Joakim Malmström.

Om man har missfärgat vattnet i kranen så rekommenderar han att spola vattnet en stund.