Som att kissa i byxorna på vintern?

Animerad karta över valdeltagandet i valen till kommunfullmäktige, en ruta per valår från 1973 till 2022. Några saker som syns tydligt: Toppen nåddes redan 1976 (som högst 96 % i enskilda kommuner) — sedan sjunker det stadigt fram till bottenåren 1998–2002, då hela kartan mörknar. Därefter en långsam återhämtning fyra val i rad, tills det vänder ner igen 2022. Haparanda och Övertorneå sticker ut med klart lägst valdeltagande i landet, och även vissa Stockholmskommuner ligger lågt. Klassiska "föreningsbygder" som Habo och Öckerö ligger i topp nästan varje val. Metod: Data från SCB (tabell ME0104T4, valdeltagande i val till kommunfullmäktige). Nutida kommungränser används för alla år — kommuner som bildats efter 1973 (t.ex. Knivsta, Trosa, Lekeberg) har fått värdet från den kommun de då tillhörde. Ett fåtal kommuner saknar data för de tidigaste valen och visas i grått. Färgskalan är normerad till datat (67–96 %), inte 0–100, för att skillnaderna ska synas. Gjord i Python med geopandas och matplotlib. Kartunderlag: OKFN Sverige (GeoJSON).

Each frame jumps 4 years from 1950 to 2025. Colors show the V-Dem Electoral Democracy Index as a percentage — red = least democratic, yellow = in between, white = most democratic, gray = no data. Coolest part imo: the wave of color sweeping over Latin America and Eastern Europe between ~1978 and ~1994, when dozens of countries democratized almost at once. You can also spot Spain and Portugal flipping in the 70s, and a bit of reddening here and there after 2010. Modern borders throughout, so pre-1991 the Soviet republics show the USSR's score. Source: V-Dem Institute. Made with Python.

Det finns inte ett ICA som tjänar 3 procent. Det finns tre vinstled som staplas på varandra.

Butiken ägs av en fristående handlare. Dennes marginal är runt 3 procent. Det är den siffran som citeras i debatten. Men butiken köper alla varor av ICA Sverige, ICA:s eget grossistbolag, som tar 3 procent till. Och äger ICA Fastigheter lokalen tar de hyra ovanpå det.

Räknar man ihop allt blev det 2025 ungefär 4,80 kr i vinst per hundralapp i kassan. Och det var ett år då ICA aktivt sänkte priser. Deras eget mål är 4 procent på koncernnivå, inte 3.

Jämför med Axfood, som har grossist och butiker i samma bolag. Deras 4 procent täcker hela kedjan. ICA:s 3 procent täcker ett led av tre. Det är därför siffrorna inte går att jämföra, och därför 3 procent fungerar så bra retoriskt.

Marginal är dessutom fel mått. En matbutik omsätter varorna flera gånger i veckan, så låg marginal ger ändå hög avkastning på kapitalet. ICA Gruppens avkastning på eget kapital 2024: 21,9 procent. SLU konstaterar att dagligvaruhandeln ligger klart över svenskt snitt och att ICA är mest lönsam av alla.

Två bonusfakta. ICA-handlarnas Förbund äger 85 procent av ICA Gruppen, så när handlarna och "ICA centralt" pekar på varandra är det samma ägare i båda ändar. Och marginalen på egna märkesvaror, 27 procent av sortimentet, redovisas ingenstans. Ovanpå allt detta tjänar samma koncern ytterligare 1,3 miljarder på samma kunder via ICA Banken och Apotek Hjärtat, fast det ligger utanför matkassen.

Allt är offentligt: ICA:s bokslut på icagruppen.se, varje butiks årsredovisning hos Bolagsverket (sökbara på ica.jensnylander.com), Konkurrensverkets rapport 2025:3 och SLU:s "Vem tjänar pengar på maten". Siffrorna är framräknade med AI (Claude modell Fable), så räkna gärna efter själv innan ni citerar. Rätta mig om jag har fel.

---

EDIT: Eftersom några läst posten som ett prisargument kommer här ett förtydligande. Den handlar om lönsamhet, inte om prisorsaker. Postens poäng är att '3 %' inte beskriver hela ICA-systemets vinst.