r/PrivatEkonomi

Tjena, som rubriken säger så trillade det precis in en förlikning på 87 258 kr på kontot (fick hjälp av en juridisk tredje part att kräva tillbaks pengar då spelbolaget brustit i sitt ansvar). Har dessutom ett pågående ärende till på 139 750 kr. Så det kan röra sig om totalt 227k om det går vägen som trillar in.

Mitt problem är att jag är en före detta spelare/aktiv spelare. Pengarna bränner i fickan och jag vill absolut inte riskera att spela bort dem eller slösa bort dem på skit. Jag har ingen i min närhet som kan passa pengarna åt mig.

Vad är det smartaste ekonomiska draget här för att LÅSA pengarna så jag inte kommer åt dem i stundens hetta?

Går det låsa cashen på något vis? trycka in allt på en ISK i fonder, eller finns det andra smarta sätt att förvalta och gömma pengarna för sig själv? Ingen nyhet att jag inte är bra med pengar så känns bra fråga någon kunnig i denna tråd kanske.

Tack för tipsen på förhand!

Jag tror inte folk fattar hur skevt ränteavdraget faktiskt slår i Sverige.

​Kollar man på den officiella statistiken (från SCB och Riksdagens utredningstjänst) och delar upp Sveriges hushåll i 3 grupper baserat på inkomst, så ser fördelningen av ränteavdraget ut så här:

​De 20% med lägst inkomst får mindre än 2% av pengarna.

​De 60% i mitten får dela på ungefär hälften.

​De 20% med högst inkomst får nästan 50% av alla miljarder.

​(Källor för den som vill dubbelkolla: SCB inkomster & skatter och SCB:s databas över hushållens ekonomi).

​

​Visst, höginkomsttagare köper dyrare kåkar, har större lån och betalar mer skatt totalt sett. Men är det verkligen rimligt att staten lägger miljardbelopp på en skattesubvention som i praktiken fungerar som ett omvänt välfärdssystem? De som har råd med de absolut dyraste villorna får störst bidrag, medan de som tvingas bo i hyresrätt blir helt utan.

​Vad tycker ni, är det dags att fasa ut eller sätta ett hårt tak för hur mycket man får dra av?

Som rubriken antyder står jag inför ett val. Eller så kan vi säga att det är ett hypotetiskt ställningstagande så slipper vi diskutera om det bara är skryt och osanning.

I denna hypotetiska situation så har ett jobberbjudande givits en konsult på ett svenskt bolag för att anställa personen. Fördelarna som jag ser det är fast jobb, trygghet, slippa sköta ett bolag och bokföring. Nackdelarna är lite lägre intjäning på sikt (inga pengar sparas i bolaget) men ungefär på samma nivå kortsiktigt eftersom utdelningen enligt 3/12 är begränsad och lönen är betydligt högre per månad.

Det tillkommer dessutom endel tråkigheter med att vara anställd: teambuilding, utvecklingssamtal, medarbetarundersökningar, obligatorisk kontorsnärvaro och företagspolitik.

Vad säger ni, har jag missat något? Finns det andra fördelar/nackdelar?

Hej!

Jag är 30 år, bor i Stockholm och har nyligen blivit singel efter att ha bott tillsammans med min partner. Försöker nu få en realistisk bild av ekonomin framåt och se om jag faktiskt sitter ganska tryggt eller om det finns risker jag missar.

Mitt mål framåt är att fortsätta bygga kapital via globalfonder och försöka hålla en stabil ekonomi även ensam.

Alla siffror är netto per månad.

Tillgångar

Buffert (kontant): 100 000 kr

Globalfonder (ISK): ca 420 000 kr

Bostad (marknadsvärde): ca 5 700 000 – 5 900 000 kr

Belåningsgrad: ca 50,9–52,7 %
(bor i innerstan)

Bolån: 3 004 000 kr

Skulder

Bolån: 3 004 000 kr
(0 % ränta via Stabelo fram till årsskiftet)

Studielån: 195 000 kr

Inkomster

Lön netto: 44 000 kr

Totala inkomster: 44 000 kr

Boende

Hyra/boende: 0 kr tillfälligt just nu

Avgift förening: 1 800 kr

El: 350 kr

Hemförsäkring: 106 kr

Totalt boende: 2 256 kr

Hushåll & konsumtion

Mat: 3 000 kr

Kläder: 1 200 kr

Resor: 2 500 kr

Hobby: 2 000 kr

Spotify: 119 kr

Mediciner: 590 kr

Klippning: 344 kr

CSN-lån: 890 kr

A-kassa/fack: 160 kr

Hushåll/hygien: 500 kr

Krogen/dejt: 2 500 kr

Nöje: 2 000 kr

Övrigt: 500 kr

Totalt hushåll: 16 303 kr

Sparande

ISK: 23 000 kr
(allt i globalfond just nu)

Amortering bolån: 2 584 kr

Totalt sparande: 25 584 kr

Summering

Totala inkomster: 44 000 kr

Totala utgifter + sparande: ≈ 44 143 kr

Det jag egentligen undrar är:

• sitter jag trots allt ganska tryggt ekonomiskt som singel?
• är sparkvoten för aggressiv?
• borde jag prioritera annorlunda när man nu står ensam med bostaden?
• och hur hade ni tänkt kring långsiktig förmögenhetsuppbyggnad i min sits?

Hej

Jag har länge levt ganska fattigt men fick plötsligt ett arv på 3.4 miljoner från min farbror. Jag har inte träffat människan på 22 år så det kom lite som en chock.

Vet inte riktigt hur jag ska hantera detta. Jag trivs bra i fattigdom. Livet är enkelt. Jag hatar att ta beslut och känna stress över det.

Jag använder inte riktigt pengar mer än till hyra och mat, och har inte riktigt något som jag vill eller behöver spendera pengar på heller. Jag drömmer inte om någon flådig villa eller bil och jag tycker inte om att resa.

Det finns dock en grej jag ibland fantiserat om. Att äga en sjö i Småland, eller i närheten av Småland, gärna med någon form av bostad på tillhörande mark. Kruxet här är att detta säkert kostar minst 20 miljoner och sedan ska man kunna underhålla allt också, så säg att jag kanske behövt 30-40 miljoner för att leva ut den drömmen.

Vore det vansinnigt för mig att slänga in allt i någon högrisk aktie och hoppas på det bästa? Är det respektlöst mot min farbror som säkert slitit hela livet för dessa pengar? Ett annat alternativ är så klart att lägga allt i fonder men helt ärligt så tror jag bara det hade slutat med att jag inte spenderat en krona och dött med allt på banken.

Är det värt att riskera allt med chans att få utleva sin pojkdröm?

Jag är 35 år.

Hej! Mitt team på jobbet kommer halveras pga budgetnedskärningar, det har presenterats ett paket som man kan tacka ja om man redan nu inte vill vara med i processen av att behöva motivera varför man förtjänar att vara kvar i sin nuvarande position.

Jag är i en lite unik situation då jag kommer gå på pappaledighet till höst/vinter, därav är det här paketet (som för min del innebär 8 månadslöner utbetalt som en klumpsumma. Efter jämkning och ränteavdrag på lån m.m så förväntar jag mig ca ~350k som isåfall skulle betalas ut vid sista anställningsdag - 30 september.

Jag tror att mina odds att bli kvar är relativt höga, utan att låta för självgod så levererar jag ganska bra i teamet, men jag undrar om detta kan vara en möjlighet på ett ekonomiskt plan då jag har möjligheten att ta paketet - samtidigt som jag får föräldrapenning varje månad (då min SGI är skyddad tills barnets första födelsedag) därefter vid barnets 1 års dag så registrerar jag mig som arbetssökande på arbetsförmedligen (stärker min SGI) - och jag får fortfarande föräldrapenning fram tills barnet börjar på förskolan - alternativt att jag får ett jobb under denna tiden och då inskolar barnet och startar nya jobbet istället.

Om allting skulle skita sig och man inte hittar något nytt jobb under föräldraledigheten iochmed den tuffa arbetsmarknaden så skulle jag bli berättigad till a-kassa med inkomstförsäkring 8 månader efter sista anställningsdag.

Utköpet är enbart baslön, ingen pension eller liknande. Jag har alltid tyckt att anställning är tryggt och säkert, men detta skulle kunna gynna mig enormt. Som 27 åring har jag förväntningen att min generation kommer att behöva arbeta tills vi är 75, och att kunna gå i pension kommer i framtiden ha mer att göra med att säkra sin pension genom personligt sparande, snarare än att vara beroende av en tjänste/allmänpension. Så jag kan ta dessa 350k och sätta in på säkra fonder eller liknande och bygga det mot framtida sparande direkt. Vad tror ni? Vad hade ni gjort?

Tjena!

Hur mycket är normalt sparande för olika åldrar?

Jag är själv 28 år och nyfiken hur genomsnittet ser ut i min ålder?

Hej,

Jag har 500 000kr som ligger på ett sparkonto med 0 procent (I know, I know).

Min ekonomi: Jag äger inte, inget annat sparat (förutom 500k), hyr bostad, har ingen bil. Är 30 år gammal, singel, inga barn.

Jag vill få hjälp med placering av mitt sparande. Vet inte exakt vad jag sparar till, men vill ha en post för resa (ingen resa nu utan framtida)och framtida bostadsköp. Upplägg på hur mycket jag ska ha i sparande med ränta, fonder och aktier. Tips på olika globala fonder. Är inte så riskbenägen tänker mig aktier i typ investor. Men hur borde jag fördela? Ska man köpa allt direkt?

Kommer framöver kunna spara 5000-8000kr i månaden.

Tar emot all tips!

Stod med två bostäder rätt länge så då valde jag att sälja av min fondportfölj för att minimera risken i min privatekonomi. Nu har lägenheten blivit såld och samtidigt har jag fått in pengar på ett holdingbolag så just nu sitter jag med 2,7M i cash på sparkonto i den privata portföljen och 0,95M i cash i holdingportöljen.
Har 1,5M investerat i nya huset.

Tidigare har jag alltid haft en fondportfölj med en blandning av index och lite nischfonder med hyfsat resultat.
Men nu ser börsen ut att ha gått som tåget och jag som är riskavert ser då kraschen redan nu i slutet av tunneln och funderar därför om det kanske är mer värt för mig att gå över till lite mer säkra utdelningsalternativ, typ en portfölj med Xact Norden högutdelande, Montrose dividend osv.

Är 35 idag och drömmålet är fire vid 45. Vad hade ni gjort?

Tjena,

(Innan folk börjar skriva att jag är sen med min privata inkomstdeklaration, så har jag anstånd och behöver lämna in den senast den 15e juni).

Under 2025 gjorde jag en del förluster på Coinbase i Bitcoin-derivathandel. Det är hundratals transaktioner och skulle ta sjukt lång tid för mig att beräkna själv.

Ni som har använt någon slags tjänst som kan beräkna gain/loss på detta, vad har ni använt?
Jag testade Koinly som ChatGPT rekommenderar, men den läser in CSV-filen helt fel tyvärr. Det står att jag har gjort ca 2 000 kr förlust under 2025, men det är närmare 15 000 kr i förlust.

Rekommendationer välkomnas varmt!

Halloj! Nu börjar det bli dax att köpa ny bil. Vi är 2 vuxna och 3 barn 1 år, 3 år och 5 år. Vi kör egentligen väldigt lite, ca 600 mil om året så jag har ibland varit inne på ”behöver vi ens en bil?!” Medans min sambo tycker det är en självklarhet då vi bor på en mindre ort där alla såklart har bil, jag får väl ge mig. Vi åker egentligen bara kortresor till närmsta större stad för att handla, 2-4 mil bort enkelresa beroende på vilken stad vi åker till. Jag hämtas upp av min kollega till och från jobbet, min sambo jobbar 4 mil bort. Om helgerna är vi 90% av året hemma, alltså inga bil utflykter direkt. Detta kommer väl förmodligen ändras lite inom en snar framtid dock då äldsta barnet nått åldern då aktiviteter, träningar osv står inför dörren, och mer kommer det ju bli år efter år när de andra två blir större.

Ekonomi då, vi får in ca 50k netto i månaden, och tack vare vårt relativt enkla liv kan vi säkert spara 30-35 k i månaden.

Jag har spanat in bilar i 400-500k klassen, är det vansinne med tanke på hur lite bil vi kör idag? Dessa bilar är hybrider vilket gör att våra små resor kommer kunna gå på 100% el, det är väl rättså smart?

TD;LR är det dumt att köpa en dyr bil när man inte kör särskilt många mil/år

Hey r/privatekonomi, sorry for posting in english on a swedish sub!

I’m fairly new to actively thinking about my tjänstepension and, overall, looking for some perspective on how others approach it.

Thoughts:
Do you actively choose and switch funds, or just leave it on the default (e.g. a generationsfond/Sparmålsfond that auto-reduces risk as you age)?

What’s your strategy and why? and how old are you? (e.g. 100% index funds, mixed, actively managed?)

Anything you wish you’d done earlier?
Tack på förhand för råden! 🙏

Hej!
Jag har tänkt köpa en semesterlägenhet i albanien och swedbank nekar överföring, hur går jag tillväga? det handlar om ett belopp på ca.1,1 - 1,3 miljoner kronor!

Tjena,

Jag är 19 år gammal och har de senaste åren drivit ett trädgårdsbolag tillsammans med en tidigare partner. Vi omsatte som mest runt 3 miljoner på ett år och totalt kanske runt 6 miljoner. Vi hade heltidsanställda, mycket ansvar och hela den biten. Det gick bra och jag trivdes väldigt mycket med livet som egenföretagare och kände mig sjukt bossig.

Till slut valde jag dock självmant att lämna det för att testa något annat, jag tröttnade på branschen och jagade nya möjligheter.

Hade på helgerna varit anställd på ett flyttbolag enbart för väldigt lätta pengar, där VD:n sen ganska snabbt fick upp ögonen för mig och min bakgrund inom företagande. Han tog in mig nära verksamheten direkt och har sagt att han vill “forma” mig och lära mig mer om business på större nivå, särskilt när dessa killar ska bygga nya servicebolag om något år. Bolaget omsätter snart 100 miljoner och har runt 100 anställda, så möjligheterna känns enorma. Jag trivs också väldigt bra med människorna, miljön samt hur mycket jag lär mig för att själv kunna fortsätta med eget senare.

Samtidigt känns det konstigt ibland.

Jag går från att ha drivit eget och byggt något själv till att vara anställd. Visst, jag lär mig sjukt mycket och får insyn i hur ett betydligt större bolag fungerar, men ibland känns det som att det går emot mina principer lite. Ena dagen sitter man nära ledningen och snackar utveckling, andra dagen flyttar man lådor. Och även om jag fattar att det är en del av jobbet så undrar jag ibland om jag är på rätt väg, särskilt när jag gör det s.k "smutsjobbet"

Ekonomiskt känns väl bra, men jag vet inte om det är tillräckligt helt ärligt. Jag har sparat runt 20–25k i månaden de senaste åren, och här kan jag spara runt 25–30k netto varje månad. Sparande ligger runt ca 700k, med tanke på att investera i lägenhet och hyra ut om något/några år.

Så jag står lite mellan två tankar:

• Övertänker jag? Är jag i en bra position i livet?
• Någon som varit i liknande sits? Hur tänkte ni?

Studenttider = kul… men också ganska dyrt för många. Presenter, mottagningar och firande kan snabbt dra iväg.

Vad tycker du är en rimlig nivå på studentpresent idag? Vad får den kosta?