u/Icy_Effective1308

Andra generations invandrare här och har en genuin fråga: Anta att en person har jobbat här länge och sparat en bra summa, kanske till och med köpt en bostad för det. Anta nu att personen blir utvisad, medborgarskap indraget osv..

Vad händer med personens bankkonton, bostad, företag, möbler och försäkringar? Kommer staten tvångsälja det, kommer det fortfarande stå på personens namn? Anledningen till att jag frågar är för att jag är inte så insatt i detta...

Jag vet att studier är gratis. Men när man flyttar hemifrån spenderar man pengar på hyra och mat för tre år. Dessutom tappade man kontakten med gamla vänner från hemstaden när man pluggade utomlands en termin.

Jag klarade aldrig utbildningen. Har 172,5 hp med en tenta kvar som läraren vägrar ge mig godkänt. Nu är jag 2-3 år försenad och har fortfarande inte klarat den tentan. Känns omöjligt att komma in på ett annat lärosäte för den kursen. Läraren vägrar släppa igenom mig.

Nu undrar jag vad framtida arbetsgivare kommer tänka när de ser att det tog 5-6 år för att utbildningen som ska vara egentligen för 3. Känns nu som att utbildningen har förlorat all sin värde, har ångest över detta.

Vad kan jag göra nu utan utbildning och lite arbetserfarenhet? Har ett lågavlönad jobb som jag är tacksam för. Men varför är så svårt att få ett jobb i dagens samhälle? Innan jag fick detta jobb hade jag sökt hundratals. Nu igen hundratals utan framgång. Mitt nuvarande jobb är inte permanent heller. Så fort den anställda som är långtidsledig kommer tillbaka så ryker jag.

Har ingen lust att plugga till något annat. Jag är snart 26 år gammal och känner att jag ligger efter de flesta i min ålder både ekonomiskt och med livserfarenhet. Vad borde jag göra? Känner mig vilse.

I feel so down. Today is the worst, i called in sick from work.

A few years back, i was abroad in a foreign country and wtnessed a crime take place but i did not do anything to prevent it. I was a bystander.

I could have done something but i did nothing..... Absolutely nothing. I don't know what i was thinking! Maybe it was due to fear, or confusion, but i was a coward. I hate myself for being so useless.

Ever since then i have felt guilt. So much! I was bedridden by guilt at first but then few months later recoverd mentally.

I think about it everyday of my life and hate myself for this everyday. Thinking about this makes me depressed. Sometimes i think about just ending it all. A useless person like me has no value.

This happened three years ago. This will always be a humble reminder for me. May Allah forgive us all. I don't expect everyone to believe me, but this is my story.

I remember there was a Youtube video, and there was a discussion about someone's past and how someone should react to it.

I replied in the comment section. I remember i judged a woman harshly with a past. The comment itself was not "wrong". But my comment screamed pride, and gave strong ego vibes. The comment got a lot of likes and replies.

A few days later i got into an unfortunate situation that changed my whole life. Till this day i remeber what i commented, said and showed off.

I beg for Allah's forgivness everyday and will never ever act better than another muslim. Ever!