Region Stockholms ledande politiker har slutit en pakt om vad som framkommer i säkerhetsprövningar. Den tidigare okända överkommelsen undertecknades i juni 2023. ”Sånt här blir jobbigt för den politiska ledningen”, säger säkerhetsexperten Jörgen Holmlund.

SvD kunde i fredags berätta att MP-toppen Jakop Dalunde sågs som en potentiell riskfaktor när han gjorde politisk comeback i början av 2025. En fråga som samtliga partier i Region Stockholm lovat varandra att inte diskutera offentligt.

”Enskilda personers eventuella ej godkända säkerhets­prövningar är således inte en fråga som kommer att lyftas till politisk debatt”, står det i en överenskommelse som undertecknades av samtliga åtta partier i regionen, två år innan MP-toppen valdes till trafikregionråd i Stockholm.

Enligt flera källor SvD talat med rådde det delade meningar på Region Stockholms säkerhetsavdelning om Dalunde kunde godkännas i den säkerhetsprövning som krävdes innan han kunde bli trafikregionråd med insyn i SL och Krisledningsnämnden.

”Aldrig varit pro-rysk”

Detta berodde bland annat på ett möte med en rysk diplomat, som skett 18 år tidigare. MP-toppen själv kommenterade och sa att han då var ”ung och naiv” och att han nu ångrar sig.

– Jag har aldrig någonsin varit pro-rysk på minsta lilla sätt, sa Jakop Dalunde till SvD.

Det var Region Stockholms säkerhetsskyddschef Ari Stenman som fattade beslutet om att godkänna Dalunde, i strid med en underlydande säkerhetschefs rekommendation.

”Det är jag som säkerhetsskyddschef som fattar alla beslut gällande säkerhetsprövningar, även för regionråden. Jag kan inte uttala mig om enskilda prövningar men jag känner mig helt trygg med de beslut jag har fattat”, skrev Ari Stenman i ett mejl när SvD frågade om hur säkerhets­prövningen av Dalunde gått till.

Att högsta ledningen omprövar en lägre säkerhets­chefs bedömning är ovanligt men inte förvånande i en politiskt styrd organisation, anser Jörgen Holmlund med tidigare erfarenhet från Polisen och en expertroll på Försvars­högskolan.

– Sånt här blir jobbigt för den politiska ledningen. I vanliga myndigheter som bara har anställd personal brukar det generellt finnas en annan kultur. Där betyder ett nej från säkerhets­chefen oftast nej, säger han.

Såg demokratiskt problem

Att lokalpolitiker säkerhetsprövas innan de får tillträda är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Region Stockholm beslutade 2023 att flera av huvudstadens nyckelpolitiker måste säkerhetsprövas.

I samband med beslutet sammanfattade regionledningen flera problem som man befarade kunde uppstå om någon underkändes.

Ledningen såg ett demokratiskt problem om vissa förtroendevalda fick mer information än övriga. Ett ännu större problem skulle uppstå om någon underkändes i säkerhetsprövning, förutspådde man.

Det fanns då en risk att de ”rubbar fördelningen av mandat i det demokratiska rummet”.

Frågetecken av ”väsentlig betydelse” som framkom i en säkerhetsprövning behövde därför kunna lyftas till en större krets. Detta ska då, enligt regelverket som togs fram, ske: ”i samråd mellan Region Stockholms säkerhetsskyddschef ... regiondirektören, berörd nämnd och berört parti”.

Aida Hadzialic (S), som leder den rödgröna majoriteten i Region Stockholm, informerades aldrig om frågetecknen som restes kring Jakop Dalunde eftersom han i slutänden godkändes av regionens säkerhetsskyddschef. Det skriver hon i mejl till SvD:

”Säkerhetsprövningar i Region Stockholm hanteras helt och hållet av säkerhetsavdelningen, och partierna i regionen är överens om att det ska vara så.”

Överenskommelsen undertecknades den 14 juni 2023 av samtliga partier i Regionfullmäktige.

Överenskommelsen från 2023 som reglerar hur ej godkända säkerhetsprövningar ska hanteras gäller fortfarande, enligt Aida Hadzialic. ”Skulle den utvärderas är det något som samtliga partier i så fall gör gemensamt”, skriver hon.

Enligt Region Stockholms regler är det endast när det ”framkommer något som är av väsentlig betydelse för säkerhetsprövningens godkännande” som samråd ska ske med fler partier.

”Under innevarande mandatperiod har det inte varit aktuellt med samråd i något enskilt fall”, skriver regionens jurister i ett pressmeddelande efter SvD:s avslöjande.

Jakop Dalunde har själv sagt att han aldrig själv fick veta att han ifrågasattes vid säkerhetsprövningen inför sin politiska comeback förra året. Miljöpartiets Stockholmskansli kände inte heller till någon information om att en av cheferna på säkerhetsavdelningen ville underkänna honom, säger Jakob Lundgren, MP:s kanslichef i Stockholm:

– Jag känner inte heller till något fall där någonting ska ha lyfts till en politisk tjänsteman eller till ett politiskt parti för hantering.

Säkerhetsexperten Jörgen Holmlund tror att försiktigheten kring säkerhetsprövningar som finns i Region Stockholm speglar problem som finns i såväl kommuner som regioner. Han betonar att han inte har insyn i det aktuella fallet, utan uttalar sig generellt.

– Säkerhetsprövningarna gäller där ofta personer man känner sedan tidigare. Då landar man lättare i bedömningar som ”Det där var ju länge sedan” eller ”Detta låter inte så allvarligt”, säger Jörgen Holmlund.

Nått regeringsnivå

SvD:s avslöjande om säkerhetsprövningen av Dalunde har diskuterats hela vägen upp på regeringsnivå under helgen, meddelade försvarsminister Pål Jonson (M) vid en pressträff på tisdagen:

– Han erkände själv att han var naiv i sina kontakter med ryska ambassaden. Jag tycker att det är en försvårande omständighet. Jag vet ju också att det finns vissa frågor kopplat till hans säkerhetsprövning och jag tror att det är bra om man reder ut dem, sa försvarsministern.

Region Stockholms säkerhetsskyddschef Ari Stenman har avböjt att svara på frågor om vilka meningsskiljaktigheter som fanns på regionledningskontoret när Dalunde säkerhetsprövades. I ett mejl till SvD skriver han:

”Vid säkerhetsprövningar görs gedigna utredningar, ibland i flera steg. Efter en första informationsinhämtning kan det finnas kvar frågetecken. I de fallen följer vi upp och utreder vidare. Först när vi har ett gediget beslutsmaterial fattar jag beslut.”

16-åriga SD:aren Juliette Vallius blev verbalt attackerad av en politiker vid ett politiskt möte.

På en film från händelsen hörs hur politikern kallar Juliette nazist och sedan säger:

– Vet du vad man gör med nazister? Man dödar dem.

Senare bärs politikern bort av polis efter att ha stört mötet genom att blåsa i en visselpipa.

– Jag blev chockad och väldigt rädd, säger Juliette.

Liberalerna i Göteborg ville utreda judiska barns säkerhet efter att en rektor deltagit på demonstrationståg med Hamas- och Hizbollahsymboler. I stället blev politikerna anmälda för ”otillbörlig påverkan”.

Rektorn för kommunala Bergumskolan i Göteborg är en återkommande och högprofilerad deltagare i demonstrationer med sympatisörer till Hamas, Hizbollah och den islamiska regimen i Iran.

Därför ville Liberalerna i Göteborg ställa frågor till den kommunala förvaltningen om hur rektorns engagemang påverkar skolans antidiskrimineringsarbete och tryggheten för exempelvis judiska skolelever. Mötet slutade dock inte med att rektorn blev granskad – utan med att L-politikerna internt anmäldes för ”otillbörlig påverkan”.

– Om en rektor efter tio år svarar att han inte tror att arbetet mot antisemitism har haft någon effekt, då bör en grundskoleförvaltning dra öronen åt sig och säga: ”Det här måste vi i första hand kartlägga.” Man borde ha tagit våra synpunkter på allra största allvar, säger Fredrik Lundgren till 100%.

Hamas och Hizbollah

Grundskolerektorn Monzer El-Sabinis offentliga aktiviteter är väl kända. Hans engagemang för den palestinska saken är livslångt – han föddes i ett palestinskt läger i Libanon. Även hans son Amin El-Sabini är en framträdande Palestinaaktivist. Sonen, som är läkare på en vårdcentral i Göteborg, blev petad från sina förtroendeuppdrag för Socialdemokraterna när det avslöjades att han deltog i demonstrationer med Hamas- och Hizbollahsympatisörer.

Rektorn är en erkänt skicklig skolledare och har under sin tid på Bergsjöskolan prisats av Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Men att han återkommande har synts i demonstrationer med flaggor för antisemitiska terroriströrelser gjorde att liberala politiker i Göteborg ville försäkra sig om att judiska skolelever kan känna sig trygga. Därför arrangerades ett möte mellan Liberalerna, representanter för den kommunala skolförvaltningen och rektorn.

Anmälde politikerna i stället

Beskrivningarna av mötet skiljer sig åt, men av handlingarna framgår det tydligt att de kommunala tjänstemännen ansåg att L-politikerna var problemet, snarare än rektorn.

Kommunens utbildningschef Jenny Börjesson tog rektorns parti:

”Jag har inte sett något i berörd rektors agerande som strider mot hans uppdrag som rektor. Ni jämförde deltagande i demonstrationer för ett fritt Palestina med att gå i demonstrationer organiserade av Bevara Sverige Svenskt (BSS). Jag tyckte inte att det var jämförbart”, anförde utbildningschefen i en skriftväxling.

– Grundskoleförvaltningen hävdade att varje anställd har rätt att utnyttja sin yttrande- och demonstrationsfrihet på sin fritid. Då frågade jag om inte rektorn hade omvärderat någons lämplighet ifall han såg denne i ett BSS-tåg. Jag tycker att det är en högst relevant jämförelse med Hamas- och Hizbollahflaggor, säger Fredrik Lundgren.

”Välregisserat överfall”

Två liberaler anmäldes för påstådd ”otillbörlig påverkan”. Ärendet har utretts av den kommunala skolförvaltningen som ett arbetsmiljöproblem att betrakta som trakasserier.

Anmälarna beskriver mötet som ”ett flagrant exempel på otillbörlig påverkan” genom ett ”välregisserat överfall” och ”ren hets”, där liberalerna ”polemiserar” mot rektorns deltagande i ”fullt lagliga och legitima demonstrationståg”. De liberala politikerna beskrivs vidare som ”två skickebud” från någon annan part, vilket uppges ha väckt funderingar kring ”vem som var avsändaren och varför?”.

Vill inte kommentera

Liberalerna känner inte igen anmälarnas beskrivning.

– Vi upplevde ju det här som ett bra möte. Vi kände över huvud taget inte igen oss i att det skulle vara någonting hotfullt eller att vi skulle ha skällt ut dem, säger Fredrik Lundgren.

Rektorn vill inte kommentera anmälningarna. ”Det finns ingenting att tillägga”, skriver Monzer El-Sabini till 100%.

En ny mångmiljardsmäll för bygget av den nya tunnelbanan har orsakat ett storbråk mellan fyra Stockholmskommuner och Region Stockholm. Men regionen lägger locket på och hänvisar till en ”fördjupad genomlysning” som ska presenteras i september – efter valet.

Ett storbråk är under uppsegling om de tre nya tunnelbanelinjerna med tolv stationer som just nu byggs i Stockholm under projektnamnet ”Stockholmsförhandlingen”. Enligt SvD:s uppgifter finns det en ny, detaljerad prognos för den nya tunnelbanan som innebär att den blir minst 3,5 miljarder kronor dyrare än tidigare beräknat.

SvD:s källor uppger att den nya prognosen slog ner som en bomb hos de fyra kommuner som väntas stå för fiolerna: Järfälla, Nacka, Solna och Stockholm. Det var på ett styrelsemöte den 21 maj i år, när Per Ling-Vannerus, chef för Förvaltning för utbyggd tunnelbana, FUT, redogjorde för nya kostnader kopplade till tunnelbanebygget.

Reaktionen: ”Anmärkningsvärt”

Av styrelseprotokollet från mötet framgår att det handlar om nya uppgifter, bland annat om ”slutkostnadsprognosen inklusive kostnadsberäknade risker” samt risker för ytterligare kostnader som ännu inte fallit ut. På ett annat styrelsemöte två veckor senare, den 4 juni, kom fler detaljer om kostnadsprognosen.

Ett bygge av en tunnel som ska bli en del av den nya tunnelbanan. Foto: Liza Simonsson

Vid sidan av redan realiserade kostnadsökningar på 3,5 miljarder kronor, finns ännu ej realiserade risker på ytterligare 3,6 miljarder kronor.

Protokollen från dessa styrelsemöten visar hur nyheten togs emot. Här deltog representanter för de fyra kommunerna samt Region Stockholm och Trafikverket. Representanterna för de enskilda kommunerna är särskilt kritiska:

”Det är anmärkningsvärt att styrelsen inte hållits informerad i ett tidigare skede, trots att förändringarna är av sådan omfattning att de påverkar projektets ekonomi, tidplan och genomförande i stort”, skriver Vesna Jovic, kommundirektör i Järfälla, och Alessandra Wallman, kommundirektör i Solna i ett tillägg till protokollet från styrelsemötet den 21 maj.

Tillbakavisar ny prognos

De är också tydliga med att deras kommuner inte är beredda att täcka upp för de ökade kostnaderna, ”då vi inte har varit delaktiga i de beslut eller ställningstaganden som har föranlett kostnadsökningarna”.

Trots att den nya mångmiljardsmällen får stora konsekvenser för tunnelbanebygget, vill flera av de inblandade parterna, när SvD kontaktar dem, tona ner motsättningarna.

Den kommun som tar den största smällen i den nya prognosen – 1,5 miljarder i nya ofinansierade kostnader – är Järfälla. Kommundirektör Vesna Jovic vill dock inte bekräfta för SvD att det finns en ny kostnadsprognos.

”När det gäller siffror vill jag hänvisa till regionen. Jag kände ett behov av mer fakta och efterfrågade därför det mer detaljerade faktaunderlag som den pågående genomlysningen nu ska ge”, skriver Vesna Jovic i ett mejl till SvD.

Har Järfälla kommun informerat kommunens invånare om fördyringar i bygget av den nya tunnelbanan?

”Det finns inget att informera om i dagsläget. Vi inväntar i första hand genomlysningen.”

Enligt förvaltningschefen på FUT, Per Ling-Vannerus, existerar det inte någon ny kostnadsprognos.

”Nej. Arbetet med att ta fram en ny, detaljerad slutprognos för både tid och pengar pågår just nu och är inte klar. Det kommer att bli klart under hösten”, svarar han via Emma Sahlman, pressansvarig på FUT.

Uppgifter: Vill skjuta på frågan

Detta trots att det i styrelseprotokollet från mötet den 21 maj står att ”Per (Ling-Vannerus, reds anm) informerade om nya slutkostnadsprognoser för Nacka-Söderort, Arenastaden samt för grenen till Barkarby.”

”Så här i efterhand var ordet totalkostnadsprognos kanske ett otydligt ordval”, säger Emma Sahlman.

Hon bekräftar att det rör sig om konstaterade fördyringar som enligt avtal kommer att hanteras av de fyra kommunerna, staten och regionen.

”Men i sammanhanget var det tydligt att siffrorna som presenterades inte ska läsas som den nya slutkostnaden. Vi arbetar med att ta fram en ny, detaljerad slutprognos och det arbetet blir klart nu i höst.”

Enligt SvD:s källor vill Region Stockholm skjuta på frågan om behovet av nya miljarder till tunnelbanan till efter valet. Förklaringen, enligt källorna, är att man vill undvika ett storbråk mitt under valrörelsen. Detta inte minst eftersom man så sent som i december 2025, efter ett helt års förhandlingar, enades om ny finansiering av högre kostnader för tunnelbanebygget.

– Man har i princip alla siffror på bordet så den fördjupade genomlysning man efterlyser finns ju redan. Vad är det man behöver analysera vidare? säger en källa med insyn.

Stationen i Sickla oroar

Det bekräftas av uppgifter som SvD tagit del av, där exempelvis den nya prognosen för Barkarby-linjen innehåller åtta olika punkter, från Dyrare berg- och anläggningsarbeten efter hävning subterra (1 094 miljoner kronor) till Hantering av kvarlämnade permanenta konstruktioner (105 miljoner kronor).

Utbyggnaden av tunnelbanan omfattar 18 stationer varav tolv ligger inom Stockholmsförhandlingen (grön och blå linje). Foto: Region Stockholm

Mats Gerdau, moderat kommunalråd i Nacka, säger att han ännu inte har tagit del av den nya prognosen för tunnelbanan till Nacka.

– Min uppfattning är att regionen inte vill prata om tunnelbanan överhuvudtaget, säger han.

Hans största oro är risken för ytterligare förseningar av Nackagrenen av tunnelbanan.

– Regionen hävde avtalet med det här kinesiska företaget i mars i bygget av stationen i Sickla. Nu är det höst och jag har frågat dem vad som händer men de har fortfarande inte återkommit. De säger att det blir efter valet, säger Mats Gerdau.

SvD har sökt Region Stockholms regiondirektör Emma Lennartsson för en kommentar men hon avböjer att kommentera och hänvisar till Per Ling-Vannerus på FUT.

Så många miljarder har mitt bolag betalat i skatt

Sverige har ett märkligt förhållande till entreprenörer. Vi gillar dem medan de kämpar, men när de väl lyckas börjar vi diskutera hur mycket av framgången som borde beskattas.

Jag har räknat ut vad mitt bolag har betalat i skatt – och den stora frågan är inte vad fan jag får för pengarna, skriver Fredrik Wester, medgrundare, vd och huvudägare i Paradox Interactive.

Under första halvåret 2026 betalades mer än 830 000 kronor om dagen in till det offentliga genom Paradox Interactive och de arbetstillfällen vi har skapat. Varje dag, även lördagar, söndagar och helgdagar.

Totalt handlar det om drygt 150 miljoner kronor på sex månader i bolagsskatt, sociala avgifter, pensionsrelaterade skatter och den källskatt vi betalar in för våra anställda. Jag är stolt över det, men det som intresserar mig mest är egentligen inte själva beloppet.

Pengarna fanns inte från början.

Ingen bygger ett företag ensam

Under Paradox första sju år hade vi akut likviditetsbrist under fler månader än jag vill minnas, och även om jag idag kan se tillbaka på den tiden med viss distans var den betydligt mindre charmig när vi stod mitt i den och skulle få verksamheten att fungera från en månad till nästa.

Löner och räkningar skulle betalas samtidigt som spel blev försenade, kunder betalade senare än väntat och affärer som vi räknat med ibland inte blev av. Excelarket gick inte alltid ihop.

>

Vid flera tillfällen under den resan satte jag också min egen ekonomi på spel. Inte därför att jag visste att Paradox skulle lyckas. Hade jag vetat det hade det inte varit särskilt mycket till risk. Jag gjorde det därför att jag trodde att det kunde lyckas.

Här vill jag vara tydlig: Jag byggde inte Paradox ensam. Inte ens i närheten.

Paradox är resultatet av ett enormt lagarbete. Under mer än två decennier har tusentals människor lagt delar av sina yrkesliv på våra spel och vårt företag, från programmerare, designers, artister och producenter till marknadsförare, ekonomer, produktchefer och många fler. Företag av den här storleken byggs av människor tillsammans.

Men någon måste fortfarande vara beredd att ta risken. Någon måste säga: vi kör. Och göra det trots att ingen vet hur det kommer att gå, kanske anställa ytterligare en person fast kassan är tunn eller investera igen efter något som just har misslyckats. På Paradox har jag varit den personen.

Ibland är det bekväma alternativet helt enkelt att ge upp. Risken kommer först, och om det går bra kommer vinsterna långt senare. När man i efterhand diskuterar hur mycket ett framgångsrikt företag ska beskattas är det lätt att glömma den ordningen. 

2,6 miljarder kronor

Sedan 2016 har Paradox och de arbetstillfällen företaget skapat genererat ungefär 2,62 miljarder kronor i de skatter och avgifter vi har sammanställt: drygt 1,07 miljarder i bolagsskatt, cirka 834 miljoner i sociala avgifter, pensionsrelaterade skatter och liknande poster samt ytterligare cirka 718 miljoner i uppskattad källskatt på våra anställdas löner.

I beräkningen har jag varit återhållsam snarare än att försöka pressa upp siffran genom att räkna sådant som är svårare att belägga.

>

Vi räknar exempelvis inte in beskattningen av de drygt två miljarder kronor som Paradox har delat ut till sina aktieägare sedan börsnoteringen, och inte heller kapitalvinster när människor har sålt sina Paradoxaktier, eller hur pengarna från våra utdelningar vidareinvesterats i nya företag. Moms på våra anställdas konsumtion och skatt hos våra leverantörer ligger också utanför.

Detsamma gäller skatter från bolag som startats av människor som en gång arbetade hos oss. Sammanfattningsvis: Det skulle säkert gå att presentera en betydligt högre siffra, men jag ser ingen större poäng med det.

2,62 miljarder räcker ganska långt.

Det kanske är en provocerande sak att säga i Sverige, men Paradox har varit med och skapat över 30 dollarmiljonärer, och det är jag stolt över.

Frågan är inte vad fan jag får för pengarna

Någonstans finns den där föreställningen att om trettio människor har blivit rika måste någon annan ha fått betala priset. Jag tycker att vi borde vara stolta när människor bygger förmögenheter genom att skapa någonting som andra människor vill betala för.

De här människorna har inte blivit rika för att Paradox har slutat anställa eller slutat betala skatt. Vi har tvärtom blivit fler, och idag arbetar närmare 700 personer i gruppen, varav omkring 500 på Södermalm i Stockholm. Jag hoppas att så många som möjligt av dem blir miljonärer de kommande åren.

Det här är inte ett argument för att företag inte ska betala skatt – det handlar inte om vad fan jag får för pengarna.

Paradox hade inte kunnat byggas på samma sätt utan ett fungerande samhälle runt omkring oss, med utbildade människor, infrastruktur, rättssäkerhet, sjukvård och stabila institutioner. Allt det kostar pengar.

Skatt behövs. Men det behövs också människor som tycker att det är värt att skapa det som så småningom ska beskattas, och där tycker jag att den politiska diskussionen ofta hamnar fel när den nästan uteslutande fokuserar kring hur mycket som går att ta från en framgång som redan finns. 

Frågan som enligt mig borde ställas är vad som kommer att skapa nästa framgång? Varför investerar någon sina besparingar i ett företag i stället för att låta bli, varför anställer man den tionde personen när kassan kanske inte riktigt tillåter, och vad får en entreprenör som redan har misslyckats två gånger att ändå försöka en tredje?

Och varför i Sverige?

Inget av de besluten ser särskilt dramatiskt ut när det fattas. Men lägger du ihop några tusen sådana beslut börjar du närma dig svaret på hur stor skattebas vi kommer att ha om tio eller tjugo år.

Vem vann?

Så vem vann egentligen på att vi fortsatte när Paradox kassa nästan var tom och det mesta såg hopplöst ut? Jag gjorde det, våra aktieägare gjorde det och de människor som blivit miljonärer gjorde det.

>

Men där finns också hundratals anställda och deras familjer, staten och kommunerna, våra leverantörer, människor som fått sitt första jobb i spelbranschen hos oss och de som senare lämnat Paradox för att bygga nästa generation svenska företag.

Någon sitter säkert just nu någonstans i Sverige med ett litet företag, en stor idé och alldeles för lite pengar på banken. Lönerna ska betalas om två veckor och Excelarket går inte riktigt ihop.

Personen har ingen aning om företaget finns kvar nästa år. Kanske kommer det inte att göra det.

Men kanske sitter den personen om tjugo år och räknar ihop hur många miljarder det företaget har betalat i skatt, hur många människor som fått jobb där och hur många nya företag som i sin tur vuxit fram ur det.

Jag hoppas att den personen fortsätter.

För nästa Paradox finns redan där ute, med för lite pengar på banken och väldigt mycket kvar att bevisa.

Frågan är vilket land vi vill ge dem – ett som framför allt funderar på hur värde och tillväxt ska beskattas när det väl uppstår, eller ett som ser till att det fortfarande är värt att försöka skapa det.

Jag ser många här som skriver att en röst eller stödröst på Liberalerna kan vara bortkastad, men faktum är att alla röster på Tidöpartierna kommer att vara bortkastade om Simona Mohamssons parti inte kommer in i riksdagen. Då blir det minst fyra år av Magdalena Andersson, Daniel Helldén, Nooshi Dadgostar och kanske på något hörn Elisabeth Thand Ringqvist. För det finns ingen chans att Tidö får fortsätta styra om Liberalerna åker ut - och då spelar det faktiskt ingen roll om Moderaterna får 17 eller 18 procent eller SD 18 eller 20 procent. Efter LSD-kramen i våras borde sverigedemokratiska väljare för första gången faktiskt överväga att stödrösta på Liberalerna så att jobbet man påbörjat kan slutföras.

Två äldre personer slog larm. Trots det dök hemtjänstens personal inte upp. En av pensionärerna blev liggande i avföring på golvet innan hjälpen kom – efter fem timmar.

Juristen Mattias Walving-Lundberg har startat vad han kallar Sveriges första shariadomstol. Tanken är att civilrättsliga tvister ska kunna avgöras genom skiljeförfarande med islamisk rätt som grund. Kritiker varnar för att religiösa normsystem därmed kan få en etablerad väg in i svensk rättstillämpning

Det märks att valrörelsen har börjat. Kanske borde man inte bli förvbånad av att sossarna fulspelar men det här har jag aldrig hört talas om innan?

En S-kandidat i Stockholm menar att Israel hjärntvättar politiker med ”tentakler som når överallt”, avslöjar Expressen.

Stuart Ward, som ställde upp i kommunvalet men nu hoppar av, sprider även att den israeliska armén ligger bakom Hamas terrorattack 7 oktober.